Author: http://commons.wikimedia.org/wiki/User:JebulonVänsterpartiets stadgar uppmuntrar till tendensbildning

De senaste veckorna har Vänsterpartiets förhållande till mer eller mindre organiserade grupper inom partiet debatterats utifrån PS beslut att Revolution (tidigare Avanti) ska ses som ett parti (då de är en del av en trotskist international med egen programmatisk text). Den här texten ska inte handla om Revolution/Avanti utan om partiets stadgar och organisation.

Vänsterpartiets politik på riksnivå bestäms i grund på tre ställen. 1. Kongressen, 2. Partistyrelsen och 3. I riksdagen.

Då riksdagen i huvudsak har att driva redan tidigare beslut politik och att konkretisera den beslutade politiken lämnas den utanför det här inlägget. Sålunda fokuseras på två instanser. PS och Kongressen.

Lite stadgebakgrund. Kongress utgörs av en rad ombud från varje distrikt. Hur många ombud som ska utses från varje distrikt avgörs av hur stort distriktet är i förhållande till andra distrikt. Varje distrikt är garanterat två ombud. Ombuden väljs antingen på ett gemensamt medlemsmöte för alla distriktets medlemmar eller via poströstning (något som är betydligt vanligare). (Om kongressombudsformalian har jag tidigare skrivit här för de som vill se lite mer om det.) Varje röstande lägger lika många röster som platser som ska tillsättas(en får rösta på färre). Om distriktet ska välja 4 ombud (som Halland vid förra kongressen) och 100 personer röstar krävs således 51 röster för att bli vald.
Samma system används för att välja partistyrelse, med skillnad att det är ombuden på kongressen som väljer PS, det görs inte via brevröster.

Således. För att kunna påverka vänsterpartiets politik krävs att du har en majoritet med dig. Att det krävs en majoritet för att fatta beslut är inte konstigt, men här krävs en majoritet redan för att kunna vara med och rösta.

Den majoritetsregeln gör att det är fullt logiskt att försöka samla stöd för en åsikt om en har något som en vill ändra i partiet (och med tanke på antalet motioner varje kongress så är det rätt många som vill ändra på något). Om jag t ex skulle vilja införa hårdrock som en ideologisk grund för partiet skulle jag, för att bli vald, söka brett stöd för den åsikten för att kunna bli vald till ombud. Jag skulle inte lyckas första gången, men få några med mig. De skulle sedan ligga till grund för att få fler med i frågan till nästa kongress, förutsatt att motionen läggs igen.

Samtidigt, för att jag skulle kunna öka mitt stöd kan jag göra på två sätt. 1. Låta bli att tala om hårdrock i hopp om att jag ska bli inröstad som kongressombud. Det kommer leda till att frågan lyfts på kongressen, men inte att stödet ökar. Eller 2. Söka stöd för min åsikt i partidistriktet. Det kommer förhoppningsvis leda till att fler stöder åsikten, men det gör också att jag kommer lägga tid på att påverka mina partikamrater istället för att förändra världen utifrån vad vi gemensamt kommit överens om. Det kommer också att leda till att de som inte vill ha hårdrock som ideologisk grund inte kommer att rösta på mig. Utifrån de medlemssiffror som gällde för förra kongressen finns en hypotetisk möjlighet att om hälften av partiets medlemmar, minus en, tycker att hårdrock ska vara en ideologisk grund så kan det ändå vara så att inget ombud på kongressen tycker det. I det läget är det rimligt att organisera sig för att nästa gång få igenom beslutet. Vi blir ju starkare genom organisering.

Det finns en lösning på det. En annan lösning än majoritetsval av ombud, och en annan lösning än “tendensfrihet” som förts fram som önskemål av delar av vänstern. En lösning som jag tror kommer innebära att vi lägger mer tid på att övertyga varandra om att just vår gruppering har rätt och mindre tid på att förändra samhället (men det lämnar jag därhän nu). Lösningen är att vi individualiserar kongressombudsvalet.

Om ett distikt ska välja 4 personer och hundra röstar, ska det inte behövas 51 röster för att bli vald, utan istället 25 (eller i praktiken 21, för det går inte att fyra får 21, men jag använder 25 här för det blir lättare pedagogiskt (mer på Wikipedia). Istället för att varje röstande röstar med fyra röster bör varje röstande bara ha 1 röst. Det gör att kongressen skulle få någon form av åsiktsrepresentativitet. Nu inser ju alla som är röstsystemsnördar att det skulle kunna leda till att alla, eller nästan alla, röstar på kandidat A. Då skulle det krävas många röstomgångar för att kunna välja alla, oavsett om det ska väljas 4 eller 20. Men då kommer det fina. Det finns ett system som löser det. Det kallas STV, som är en förkortning för Single Transferable Vote. Det fungerar så att när en röstar så gör en det genom att rangordna de olika kandidaterna. Min favorit är A, sen kommer B och därefter C etc. Om nu 25 röster krävs för att bli vald och kandidat A får 50 röster, så hade det ju räckt med en halv röst från varje röstande för att A skulle bli vald. Då är ju halva rösten bortkastad? Nej, inte i STV. Istället räknas bara en halv röst från varje röstande och den resterande halva rösten går till person 2 på varje röstsedel som hade A som förstanamn. (För nördig info på det här läs mer på wikipedia.

På det här sättet får vi höra hela partiet på kongressen. Det gör att makten hos den enskilde medlemmen blir mer jämt fördelad. (Ungefärliga siffror de som kommer). Om 100 hallänningar är av en åsikt så får de 4 ombud (räknat på 200 medlemmar och alla röstande). Om 100 stockholmare är av en åsikt så får de inget ombud. Det krävs (jag har ingen aning om hur många stockholm är så jag drar till med 2000) 1000 röster för att få (om jag minns rätt) 40 ombud. Med STV hade 50 medlemmar gett ett ombud. Dvs, om 50 medlemmar tycker att en enskild fråga är jätteviktig och röstar på folk som tycker det i första hand så kommer deras åsikt att vara representerad på kongressen.

Då är det också fullt rimligt att välja styrelse med majoritetsval likt idag. Styrelsen ska representera hela partiet. Kongressen ska vara hela partiet!

Nuvarande stadgeskrivning uppmuntrar till tendensbildning. Istället bör den uppmuntra till politisk diskussion och lyftandet av nya idéer. Därför bör kongressombudsvalet göras om och STV användas. Det kommer en motion om det till nästa kongress också. Vill du vara med så kan du kontakta mig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

 

RiksdagenI samband med årets val tog många upp problemet med fyraprocentsspärren. En spärr som gör att det krävs minst 4% av de avlagda rösterna för att få vara med i mandatfördelningen till riksdag. Problemet, som det uppfattades i den diskussionen, var att hyfsat stora åsiktsyttringar inte fick komma till tals parlamentariskt.

Det må vara ett problem, men i förhållande till de parlamentariska situationerna som skulle kunna uppstå utan spärrar är det ett litet problem. Vad som däremot är ett stort problem är att alla människors röster inte räknas. I år var det ungefär 250000 personer, drygt 4% av de giltiga rösterna, vars röster inte påverkar den parlamentariska situationen. De flesta av dessa på F! och därefter i fallande ordning Piratpartiet, Enhet, Svenskarnas Parti, Djurens parti och en rad massa mindre partier.

Att en stor mängd röstandes röster inte påverkar den parlamentariska situationen kan få olyckliga konsekvenser. Dels kan det göra att politiken inte blir som en majoritet av befolkningen vill, dels leder det till jobbiga taktiska och strategiska övervägningar kring taktikröstande eller inte. Det förstnämnda ett betydligt större problem än det andra.

Jag har en enkel lösning på hur vi kan bevara det nuvarande röstsystemets grunder samtidigt som vi ser till att alla väljare (som avlägger en giltig röst) är med och påverkar den parlamentariska situationen. Egentligen har jag två lösningar, men den ena är bättre och mer demokratiskt. Den andra är enklare. Vi börjar med den mer demokratiska.

Min tanke är att det svenska partivalssystemet i grunden är bra. Jag är inte förtjust i personval, framförallt inte det personvalssystem vi har idag, men lämnar personvalsdiskussionen utanför det här inlägget då systemet jag föreslår fungerar såväl med som utan personvalsinslag. Utifrån en vilja att bevara systemet så mycket som möjligt har jag tittat åt det irländska och maltesiska STV-systemet. Single transferable vote, du har en röst, som förändras utifrån förändrade förutsättningar. Det är enklare än det låter.

Istället för att rösta på ett parti, som idag, så röstar du på ett parti, med andra partier i reserv om du så önskar. Är du osäker på om du ska rösta V eller F! utifrån att du är osäker på om F! kommer in så röstar du på F! med V som reservröst utifall F! inte kommer in.

Tanken är alltså att alla röster räknas som vanligt, och de partier med färst (minst antal) röster förklara ute ur leken och deras röster fördelas över till de partier som fått första reservrösten på de röstandes valsedlar, vilket då kan vara olika för olika röstande på samma parti. Sen fortsätter processen på samma sätt tills alla kvarvarande partier fått över 4% av rösterna (givetvis men hänsyn taget till den mindre kända 12%-spärren i valkrets).

Rent praktiskt kommer det innebära att röstningen tar lite längre tid, men inte extremt mycket längre, 2-3 dagar är min uppskattning. För de som tycker att det är krångligt så går det utmärkt att bara rösta på ett parti som innan, men en riskerar att ens röst inte kommer till användning om det parti en röstat på inte blir invalt, precis som idag.

Förslaget är rimligt att kombinera med Piratpartiets förslag om valsedelskrivare för att få enhetlighet och minska dels valsedelslogistikproblem men också risken för identifikationsfrågeställningar om en skulle behöva skriva sina reservpartier på valsedlarna för hand.

En delar alltså inte upp sin röst, som några har föreslagit, eller röstar mot något parti, som andra har föreslagit. En röstar på ett parti, och om det partiet inte kommer in så röstar man på ett annat.

För att det här ska gå att genomföra så behöver givetvis några lagar, främst de om valet, ändras för att tillåta, och tydliggöra, ett förfarande enligt ovanstående. Det ska givetvis också utredas först. Samtidigt är det smärre justeringar som inte kräver mycket förändringar i tänk eller organisation.

Ett andra förslag på hur man skulle komma tillrätta med problemet att alla röstandes röster inte påverkar den parlamentariska situationen vore att partierna, när de registrerar sig inför valet, själva avlägger reservrösterna. Vi kandiderar i valet och om vi inte kommer in så önskar vi att “våra” röster överförs i första hand på parti X och i andra hand på parti Y. Det ger en snabbare process, ökar tydligheten gentemot väljarna, samtidigt som det minskar invånarnas makt. Om jag skulle gissa så skulle ungefär 35% av F!s väljare välja V som sin reservröst, 35% Mp, 15% Sap och 15% Fp. Vad partiet skulle välja är inte självklart, då de oavsett hur de skulle välja skulle förlora potentiella röster. Det första förslaget är bättre, om än lite krångligare.

Så, vem lyfter det här för utredning i partier och riksdag?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

 

I Falkenberg, där jag bor, kan alla invånare lägga medborgarförslag som behandlas i fullmäktige. Nu har jag lagt ett medborgarförslag som ligger lite utanför den partipolitiska sfären. De förslagen kan jag ju få in som motioner genom partiorganisationen.

Den här handlar om heraldik och är inspirerad av ett liknande medborgarförslag i Lund för något år sedan. Bilden är en korrekt återgivning av Falkenbergs vapen men inte den variant som Falkenbergs kommun använder sig av.

Och ja, det finns många viktigare frågor. Jag har inte lagt mycket tid på medborgarförslaget, det kommer inte ta mycket tid för kommunen men det kommer bli rätt om den bifalls.

Förslag till beslut:
1. att Falkenbergs kommun beslutar att, på sikt, byta ut dagens logotypflaggor till heraldiskt korrekta flaggor,
2. att Falkenbergs kommun beslutar att, på sikt, byta ut grafisk utformningen av kommunens vapen på kommunens fordon till heraldisk korrekt utformning,
3. att beslut rörande att-sats 1 och 2 ges företräde framför den beslutade grafiska profilen,
4. att beslut rörande att-sats 1 och 2 tas i beaktande när ny grafisk profil antas.

Förslaget i korthet:
Förslaget går i korthet ut på att Falkenbergs kommun beslutar att följa god heraldisk sed. Detta i förslaget specificerat kring flaggor och heraldik på fordon.

Motivering:

I fält av silver en röd falk stående på ett grönt treberg.

Det finns en lång historia av heraldik i Sverige och Europa. Kring denna har regler vuxit fram, regler som bör beaktas då heraldiska emblem används. Statsheraldikern, som sorterar under riksarkivarien, ansvarar för heraldiska frågor i Sverige och har att biträda kommuner i ärenden rörande heraldik.

På statsheraldikerns hemsida kan man läsa:

“Vapnet är också kommunens flagga. En korrekt heraldisk flagga ska vara kvadratisk och dess duk ska ha samma färg, delningar och motiv som vapnet i sköldform. Dessutom ska vapenbilden spegelvändas på dukens motsatta sida så att motivet är rättvänt mot flaggstången. Den ursprungliga tanken bakom detta är att vapendjuret alltid ska vända sitt rytande gap framåt – och inte fegt visa fienden ryggen. Detsamma gäller om vapnet ska appliceras på kommunens bilar.”
(http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=16271&refid=16272)

I dagsläget flaggar Falkenbergs kommun, i enlighet med beslutad grafisk profil, med så kallade logotypflaggor. Mitt förslag är att kommunen övergår till att flagga med heraldiskt korrekta kvadratiska flaggor med vapenbilden. Övergången bör ske i takt med att flaggorna ändå byts ut i syfte att inte belasta kommunens budget mer än nödvändigt.

Även gällande den grafiska utformningen av heraldiskt vapen på kommunens fordon strider kommunens fastslagna grafiska profil mot god heraldisk sed.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

 

Det här är ett inlägg gällande valordningen för kongressombudsvalet i Vänsterpartiet. Det syftar till att framlägga de problem som finns med nuvarande ordning inom systemet. Jag är i grunden för ett annat system, la en motion om det till förra kongressen och kommer att lägga en liknande motion i år. Men, det är inlägget rör problem inom nuvarande system som skulle kunna rättas till inom nuvarande system.

Det finns vissa stadgebestämmelser som behöver vara med i resonemanget innan vi kommer till valordningen. Det är främst §§22 och 23 som är aktulla för det här inlägget.

§ 22. Vid personval krävs för att bli vald mer än hälften av vid valet avgivna godkända röster. Om inte tillräckligt antal kandidater uppnår detta röstetal företas omval mellan de ej valda som fått flest röster. I omvalet deltar högst dubbelt så många kandidater som skall väljas. De som i omvalet fått flest röster förklaras valda.

§ 23. Antalet suppleanter får inte vara större än antalet ordinarie ledamöter. Den ordning i vilken suppleanter inträder istället för ordinarie ledamot fastställs i enlighet med röstetalen. Vid lika röstetal fastställs ordningen genom lottning. Om suppleanter väljs med acklamation fastställs ordningen genom särskilt beslut eller genom lottning.

Det jag fokuserar på i det här inlägget är valordningen för postomröstning.

“Valordning för val med poströstning

1. De som nomineras som ombud ska tillfrågas av valberedningen om de kandiderar till ordinarie ombud eller till suppleant eller till både ordinarie och suppleant.

2. Valberedningens förslag och övriga nominerade sätts upp på två valsedlar, en för ordinarie ombud och en för ersättare. Föreslagna till ordinarie ombud sätts upp i bokstavsordning, föreslagna till suppleanter sätts upp i den ordning valberedningen föreslår. För varje namn ska anges om han eller hon kandiderar till ordinarie ombud eller suppleant eller både och.

3. Nominerade som kandiderar till båda uppdragen sätts upp på båda valsedlarna, övriga på respektive valsedel.

4. De röstande stryker de namn de inte vill rösta på. En giltig valsedel skall innehålla maximalt det antal ostrukna namn som ska väljas.

5. Om någon blir vald till både ordinarie ombud och suppelant betraktas denne vald som ordinarie ombud. Rösterna på denna person på valsedeln för suppleanter betraktas som obefintliga. (dubbelvalsavveckling).

6. De röster som vid dubbelvalsavveckling betraktas som obefintliga (punkt 5 ovan) påverkar inte antalet giltiga röster i detta val.

7. Suppelanterna träder in i röstetalsordning. Om två eller flera kandidater har samma röstetal träder de in i den ordning valberedningen föreslagit. Denna ordning ska framgå av valsedeln. Har inte valberedningen föreslagit någon inträdesordning lottas ordningen.

Låt oss för argumentationens skull utgå från att vi ska välja 4 ombud och 4 suppelanter, samt att vi har 12 personer att välja bland. Låt oss också namnge dem ¤1 – ¤12 och anta att alla ställer upp i bägge valen. För enkelhetens skull har vi 100 röstande. Det krävs således 51 röster för att bli vald. För att inte komplicera ytterligare struntar jag här i stadgan om könskvotering då den inte är intressant för resonemanget, men möjligen gör det hela ännu konstigare.

I ett val vid fysiskt möte kan man komma upp i fyra valomgångar. En första omgång för val av ordinarie. En andra valomgång för val av ordinarie, om inte tillräckligt många fått tillräckligt många röster i första valomgången, i vilken enbart dubbelt så många som ska väljas deltar. Därefter detsamma med suppleantvalt.

Tanken är att det med poströstningssystemet ska räcka med max två omgångar då bägge valen sker samtidigt. Men det är inte självklart.

Låt oss se på några exempel.
Om vi i första omgången väljer ¤1 och ¤2 till ordinarie och ¤3 och ¤4 till suppleanter. Då ska vi ha en andra valomgång i bägge valen. Men om ¤3 och ¤4 är bland de som fått högst röstetal i första omgångens ordinarieval ska dessa vara med bland kandidaterna i andra omgångens ordinarieval. Samtidigt har vi då 4 kandidater till de två kvarvarande platserna i suppleantvalet. Eftersom det är andra valomgången krävs inte hälften av rösterna, vilket gör att, om ¤3 och ¤4 blir valda till ordinarie, vi antingen får anse samtliga 4 kandidater till suppleantplatserna valda eller ha en tredje röstomgång för att välja ytterligare två suppleanter, i det vi antar att vi i andra valomgången bara utser två suppleanter enligt plan, bland de som i första omgången är bland de sex främsta i suppleantvalen.
Den situationen berörs inte i PS valordning.

Ytterligare ett exempel. Låt oss anta att det i valkåren, och bland kandidaterna finns tydliga uppdelningar. Låt oss säga att ¤9 till ¤12 är en intern opposition som anser att partiet ska samarbeta med Folkpartiet (ett exempel, det finns mig veterligen ingen sådan del i Vänsterpartiet) och att 20 av de röstande håller med. Låt oss vidare anta att det i första valomgången blir så att samma personer väljs till ombud som till suppleanter, ¤1 – ¤2. Det är nämligen inte orimligt att anta att de röstande röstar på samma personer i bägge valen i syfte att kunna försäkra sig om att den kandidat de önskar blir valda. Rent hypotetiskt och för tydlighetens skull skulle då röstsiffrorna kunna se ut enligt följande
¤1 o80 s80
¤2 o80 s80
¤3 o45 s45
¤4 o45 s45
¤5 o17 s17
¤6 o18 s18
¤7 o17 s17
¤8 o18 s18
¤9 o20 s20
¤10 o20 s20
¤11 o20 s20
¤12 o20 s20

Det skulle innebära att ¤1 och ¤2 är valda till ombud i första omgången. Att möjliga att rösta på i andra omgången är ¤3, ¤4, ¤9 och ¤10 (hur man gör när det är lika inför andra omgången är inte fastställt mig veterligen), av vilka ¤3 och ¤4 kommer bli valda. Att det i suppleantvalet, där en majoritet av rösterna inte krävs, finns ¤3, ¤4 (vilka blir valda till ordinarie), ¤9 – ¤12, ¤6 och ¤8 att välja bland. Då kommer resultatet där bli, förutsatt att ingen byter åsikt, att ¤6, ¤8 och två av ¤9–¤12 blir valda till suppleanter. Detta trots att en minoritet av de röstande vill ha ¤9–¤12.
Hade valet istället gjorts i 4 omgångar hade ¤1–¤8 blivit valda.
(Jag är av åsikten att kongressombuden ska vara åsiktsproportionella mot de röstande, så att om 25% av medlemmarna har en åsikt bör också 25% av ombuden ha det, men så fungerar inte systemet idag. Men det i ett senare inlägg.)

Att genomföra två val samtidigt kan sålunda påverka röstutgången.
De här problemen har inte kommenterats av PS i valordningen. Åtminstone det första exemplet hände på riktigt vid förra kongressen.

Poströstning i sig är dock positivt då det ger alla möjlighet att delta. Det är inte kopplat till fysisk plats eller viss (särskilt) begränsad tid som ett gemensamt medlemsmöte kan vara.

En lösning på ovanstående problem vore att bifalla den motion jag kommer att lägga om STV-val vid kongressombudsvalet. Men mer om den i ett senare inlägg.

I övrigt. Har kongressuppleanter yttranderätt på kongressen? Enligt “§ 24. Suppleant i styrelse eller annat organ har endast rösträtt vid tjänstgöring i ordinarie ledamots ställe. I övrigt har suppleant samma rättigheter som ordinarie ledamot och kallas till alla möten.” borde det vara så om det inte finns annan bestämmelse som motsäger detta. Dylik har jag inte funnit. Någon som har ett klargörande?

 

Så då var det dags igen. Precis som förra gången har jag inte hört låtarna innan, som jag brukar göra, utan ni får stå ut med kommentarer direkt när allt sker.

Serbien: Helt ok, lite småtråkig balladisk. Kommer inte att vinna.

Fyrom: Ett bra kärleksdrama. Lite mer tryck än i den första låten. Den här kan jag tänka mig att det blir något med. Edit: Riktigt bra i snabbgenomgången.

Nederländerna. Holland går inte vidare i år heller. Det här är inte ok. Inte nånstans. Ut, bort, bort. Nu.

Malta. Har vi inte hört den här låten förut? Är det inte en låt som Eric eller Danny skulle kunna göra? Förmodligen fick de inte in den i den svenska versionen och så blev det Malta istället.

Belarus. Jag förstår inte det här. Tacka vet jag Sagapo om man måste köra industritema. Sen stör det mig att det låter som “We’re going to hit the mall” när de sjunger “hit them all”. Vad ska de göra på varuhuset?

Portugal hade den bästa låten förra året. Det har de inte i år. Men det är en väluppbyggd ballad med en bra kör. Den kan mycket väl gå till final, men den kommer inte på topp 5.

Ukraina. Vad är det för ljud? Nej, den här går inte heller till final. Det börjar bli ont om låtar som kommer att gå vidare. Och varför ha instrument som rekvisita när dansarna inte kan hantera dem?

Bulgarien. Att sjunga på 11 språk är inte lätt. Jag gillar inte klubbmusik. Men den här låten hade varit riktigt bra som pop-dänga. Den går vidare tror jag.

Slovenien. En bra röst räcker inte. Låten måste ha en melofi som man kommer ihåg också. Man ska komma ihåg den efter första versen. Sen är texten rätt tråkig faktiskt.

Kroatien. Jag tycker inte att man ska ha religiös propaganda i schlager. Religiös determinism har jag inte mycket för. Den går inte vidare.

Sverige. Den här låten har jag hört förr. Den har växt. Inte lika bra som Portugals förra året men det håller. Helt klart till final.

Georgien. Hade han fortsatt i samma stil som de första 12 takterna hade han inte hamnat sist. Hejdå Georgien.

Turkiet. Hade det inte varit för den utomordenligt fåniga texten hade det här kunnat bli en riktigt bra låt. Det hade behövts en bättre sångare också. Men låten är kul.

Estland. Jag tycker om det här. Jag gillar ju förvisso ugriska språk. Men den har något visst. Men den går nog ändå inte till final.

Slovakien. Hade vi inte ett sånt här bidrag i den svenska uttagningen också? Det håller inte. De kan inte gå vidare. Det räcker inte att det är hårdrock för att hårdrockare ska rösta, det ska vara bra också.

Norge. De får inte Sveriges tolva. Men det är en låt som Saade hade kunnat göra. Inte kass men inte min smak.

Bosnien och Herzegovina. Jag somnar. Handlar den om spindlar eller bröllop? Den går inte till final.

Litauen. I brist på bra låtar kan den här gå vidare. Samtidigt, en låt där en kille är ledsen för att han varit otrogen och ledsen för att tjejen stack? (Heteronormativt, jag vet). Kan falla på det.

Andra bloggar om: , , , , Ser

 

Så, då var det återigen dags för årets stora Schlagerbegivenhet. I år har jag inte hunnit lyssna genom alla bidrag så jag skriver samtidigt som jag tittar på den första semifinalen. Varje bidrag får en liten kommentar och om någon verkligen vill så kan man läsa i realtid då jag uppdaterar efter varje bidrag.

Först ut är Montenegro.
Vilken start! Som snabbt förtas av dålig rapp. Enligt reglerna får bidrag inte vara politiska. Det tycker jag det här känns som. Deet här är inte en låt jag vill ha i finalen. Och vad gör en trojansk häst på scen?

Island. Brukar ha spännande bidrag. Jag gillar soundet. Fiol är aldrig fel. Hårdrockstrummor till ballader funkar också för det mesta. Fiolsolot är inte lättspelat. Det är första balladen men den håller. Jag är inte säker på att den kommer att fastna, men jag kan tänka mig att höra den en gång till. Så det blir helt klart godkänt.

Grekland. En text som inte är helt spännande. Det är trevligt att man hör att det är sydösteuropeiskt bidrag men det är inget trevligt bidrag. Den kommer säkert att höras på diskotek i sommar men den är menlös. Jag slipper gärna den här låten. Och “you make med dance dance” låter som en dålig repris av SAGAPO från 2001(?) i kören. Varför kan inte kören köra istället för att artisten ska köra.

Lettland kör en metaschlager och inleder men en hyllning till Johnny Logan. Versen är trevlig, refrängen tror jag kan fastna. Det är en låt som har en chans om vi lyssnar många gånger. Den växer hela tiden. Lettland tror jag har en chans (efter att bara ha hört 4 låtar).

Albanien. “Morgondagen kommer inte ge oss mer än ett hopplöst hopp och galenskap”. Sannerligen en låt att gråta till. Men den håller inte. Visst är det fantastisk sång men den går inte att sjunga med i. Något för dystopisk för min smak.

Rumänien. Säckpipesynt är inte ok. Brass på folk som inte spelar är inte heller ok. Nej.

Schweiz. Lite modernare musik. Men jag gillar inte mixen. Dålig engelska kombinerat med en väldigt rak musik gör ingen glad. Funkar möjligen att gymma till. Men inte mycket mer.

Belgien. En intressant melodi, men jag är inte förtjust i rösten. Efter ett tag känns låten mest menlös. Det här är inte en låt som kommer att slå.

Finland inleder med cello. Funkar alltid. Svenska är dock inte många som sjunger på. Jag tycker att det är en trevlig låt med juste anslag. Jag tror inte att den går vidare men jag skulle gärna höra en Peter LeMarc-cover av den här låten.

Israel borde inte få vara med. De borde bojkottas som den rasistiska apartheidstat de är. Sverige borde agera för att de ska uteslutas ur EBC.

San Marino. Nick Borgen gjorde låten World Wide Webb. Den var ungefär lika dålig som San Marinos låt i år.

Cypern. Nej.

Danmark. Jag förstår inte riktigt budskapet. Melodin är trevlig. Jag tror jag skulle kunna tycka om den här låten. Den får gå vidare.

Ryssland. En låt om barnens hemvändande. Det är kul men inte bra. De kommer att gå vidare men mest för att folk tycker det är kul med gamla gummor.

Ungern. Bra inledning. Dålig sång. Nej den fungerar inte för mig.

Österrike. Rasistiska stereotyper och dålig musik. Gravt sexistisk och allmänt kass. Liksom vem kom på idén att vi har strippstänger med självlysande rumpor på? Åk ut.

Moldavien. Härligt gung. Dålig grammatik, men betydligt hellre den här låten än Österrikes. Faktiskt riktigt medryckande.

Irland. Sån här musik förstår jag. Men jag gillar den inte särskilt mycket. Men jag ser att det kommer att spelar på radio. Jodå, den går vidare. Har nog till och med en chans i finalen.

Andra bloggar om: , ,

 
Gudrun Schyman och Studio Total
Image by bisonblog via Flickr

Det där med handskrivna valsedlar kan vara ett härje. Nedan har jag listat alla de handskrivna lapparna som jag tror är avsedda att gå till Feministiskt Initiativ. Jag har inte tagit med namn som Feministpartiet eller Kvinnligt Initiativ. Men de som går att härleda till Fi. Inte för att det spelar någon valtekniskt roll, men det vore intressant att veta om de räknas som röster på samma parti eller inte. Någon som vet?
Siffran efteråt är antal röster.

Feministiskt initiativ 813
Feministiskt Initiativ 743
FI 220
Fi 89
Feministiskt Intiativ 84
Feminiskt Initiativ 73
FEMINISTISKT INITIATIV 66
Feminisktiskt Initiativ 35
Feminisktisk Initiativ 28
Femenistiskt initiativ 18
Feministiskt parti 16
Femenistiskt intiativ 13
F I 13
Feministik Initiativ 13
Femenistiskt Initiativ 12
Fem. Ini 10
FI-Feministiskt Initiativ 9
Feministiskt Iniativ 5
F.I. 5
Feministisk initiativ 4
Feministiska initiativet 4
feministiskt intiativ 4
Feministiskt iniativ (FI) 3
FEMINISTISKT I 3
Feministisk Iniativ 3
Feministiskt Initiativ 90000 3
Feministisk Initiativ 3
Feministiskt Initiativ FI 2
Gudrun Skyman FFI 1
FI ! 1
F! 1
feministiskt initiativ 1
Feministiskt iniativ 1
FI-Feministiskt Initiativ (Helsingborg) 1
Feministiskt Insiativ FI 1
Femenisterna Gudrun Schyman 1

Andra bloggar om: , , ,

 
Eurovision Song Contest 2008, 1st semifinal Az...
Image via Wikipedia

Efter de två semifinalerna och låtarna där är det nu dags för de låtar som inte fick vara med i semifinalerna. Det är värdlandet, Norge, som är direktkvalificerat tillsammans med “de fyra stora”. England, Spanien, Frankrike och Tyskland.

Varför just det är de fyra länderna har jag inte riktigt förstått men av någon anledning så har det blivit så. Kanske ska ta och regelnörda ESC vid tillfälle. Nåja. Bedömning sker på samma sätt som tidigare. Det är många lyssningar som ligger bakom, inte tittande på framträdandet. Det är ju låten som ska vara i fokus.

I det här inlägget får du också reda på vem som kommer att vinna ESC10 om det blir som min undersökning visar.

2. Spanien
Algo pequeñito
Daniel Diges

Schlager: 3 Ja, klassisk sydeuropeisk schlager
Kulturarv: 3, Eget språk.
Fäste: 3.
Melodi: 2 Klar men tråkig.
Text: “Algo pequeñito, whoa… algo chiquitito, whoa… Cosas simples que ahora no me das. Que te pido con locura si no quieres terminar” Något litet, något jättelitet. Enkla saker du ej gör för mig längre. Saker jag galet vill att du gjorde, om det här ej ska ta slut.
En del inkonsekvenser i texten. En desperat sång från någon som älskar men ej känner sig älskad. 3
JP: 4
Totalt: 18/35

3 Norge
My heart is yours
Didrik Solli-Tangen

Schlager: 4 Nästan musikalkänsla på den här balladen
Kulturarv: 2 Klart från protestantiska delen av Europa, men inte närmare än så går den att placera.
Fäste: 1 Nej, den har inte fastnat.
Melodi: 4 Härlig.
Text: “You are like a sunset behind a mountain somewhere. And when I cannot see you, I know you’re still there” 4 textrader utöver refrängen (som upprepas i det oändliga). Trots det är det en rätt trevlig text. 4
JP: 7
Totalt: 22/35

12. Förenade kungadömet
That sounds good to me
Josh

Schlager: 3
Kulturarv: 2 Hade kunnat sjungas av vilket land som helst. Men det är på engelska.
Fäste: 2 Popig glad, men den fastnar inte.
Melodi: 3
Text: “So if you bring the sunshine. I’ll bring the good times. Just add your laughter, It’s happy ever after” Inte ens nykära kan tycka att det här är annat än fånigt. 2
JP: 4
Totalt: 16/35

18. Frankrike
Alllez! Olla! Olé!
Jessy Matador

Schlager: 0
Kulturarv: 0
Fäste: 5
Melodi: 0
Text: “Chouchou faut te lever et bouger ton fessier, Danser collé, serré pour un baiser salé” Älskling. Upp och skaka din rumpa. Dansa nära, nära för en salt kyss. Det var den mest intelligenta textraden i låten. Text: 0
JP: 2
Totalt: 7/35

22. Tyskland
Satellite
Lena Meyer-Landrut

Schlager: 2
Kulturarv: 2
Fäste: 4
Melodi: 4
Text: “Cupid’s arrow is just for you. I even painted my toenails for you. I did it just the other day” Jo, jag fick känsla av “eget-utslätande-för-att-fånga-kärleken” av den här låten. Trots det har den något visst. Dessutom har sångerskan en härlig engelska. 4.
JP: 7
Totalt: 23/35

Det ger, förutsatt att min betygsättning stämmer, följande resultat i finalen. Vid lika resultat ges företräde för betyg i kategorin JP (Jespers poäng). Om det ändå är lika så går jag på hur jag tycker. Märk dock här att det inte nödvändigtvis är så att låtar jag tycker är bra hamnar högt. Jag kan sätta lågt poäng på JP men låten ändå få högt betyg på de andra kategorierna. Totalpoäng/JP.

1. Azerbajdzjan 25/7
10. Irland 24/7
23. Portugal 24/7
22. Tyskland 23/7
17. Ukraina 22/7
3. Norge 22/7
24. Israel 22/7
21. Armenien 22/6
11. Grekland 22/6
7. Belgien 21/7
25. Danmark 21/6
9. Vitryssland (Belarus) 20/7
5. Cypern 20/6
15. Albanien 20/6
2. Spanien 18/4
16. Island 17/4
8. Serbien 17/3
6. Bosnien & Herzegovina 16/5
12. Förenade kungadömet 16/4
20. Ryssland 15/5
13. Georgien 15/4
4. Moldavien 15/4
19. Rumänien 14/4
14. Turkiet 10/3
18. France 7/2

Det ger Azerbajdzjan som segrare. Dock ska inte alltför hög trovärdighet ges systemet då en del med högre poäng inte ens gick vidare. Det rör:
Finland (30/9)
Nederländerna (26/6)
Slovenien (25/8)
Slovakien (25/7, samma som Azerbajdzjan, men bättre)

Det finns alltså minst tre låtar som borde hamna före Azerbajdzjan i toppstriden.

Andra bloggar om: , , ,

 
Map of Holland, The Netherlands
Image via Wikipedia

Medan alla med teve tittar på första semifinalen av ESC10 som jag skrivit om här så tänkte jag skriva om nästa semifinal. Den som heter nummer två. Rankingen går till på samma sätt. Flera kategorier med skala 1–5 och en med skala 1–10.

1. Litauen
East European funk
InCulto

Schlager: 2, Lite plus för mellanspelen, som är lite schlager.
Kulturarv: 2, jag tror inte att funk är kulturarv. Lite plus för självironi.
Fäste: 3
Melodi: 3 Helt ok
Text: “We build your homes, we wash your dishes, keep your hands all squeaky clean. Some day you’ll come to realise Eastern Europe is in your genes.” Verserna är smått självironiska med ett underdogperspektiv. Men det är inte så kul. Dessutom är det lite väl mycket politik för att den ska vara helt kosher enligt reglerna. “We’ll settle the score, survived the reds and two world wars” 2
JP: 6 En helt ok låt som mycket väl kan stå på i bakgrunden. Men ingen vinnare.
Totalt 18/35

2. Armenien
Apricot stone
Eva Rivas / Եվա Րիվաս

Schlager: 3, popballad i schlagertappning, men inte jätte.
Kulturarv: 3, inledningen är armensk, men sen är det pop.
Fäste: 3.
Melodi: Klassisk popballad. Rätt svängig så jodå, 4
Text: “But I was too scared to lose my fun. I began to cry a lot and she gave me apricots” Aprikoser sägs härstämma från Armenien, översättning av dess latinska namn blir Armeniskt plommon. Missar man de två första verserna så är texten helt meningslös. Uppfattar man dem är den lite bättre. 3.
JP: 6
Totalt: 22/35

3. Israel
Milim / מילים
Harel Skaat / הראל סקעת

Israel borde bojkottas och inte vara med i ESC. Om det har bland annat Hans Linde skrivit i Aftonbladet. Trots det tänker jag här ge Israel rättvisa betyg. Däremot uppmanar jag alla som tänker besöka tillställningen AFK att ta med en palestinsk flagga.

Schlager: 2.
Kulturarv: 5. Jodå, här är det ingen tvivel på vilket land det handlar om.
Fäste: 4 Inledningen glöms bort, sen är det lätt att hänga med.
Melodi: 3
Text: “Hish’art li rak milim, zer shel man’ulim, Elohim, hish’art li rak milim” De lämnade mig bara ord, en krans av lockar. Gud, du lämnade mig bara ord. Jag får känslan av bön genom hela sången. Men texten säger mig inget. 1.
JP: 7
Totalt: 22/35

4. Danmark
In a moment like this
Chanée & N’Evergreen

Schlager: 4, schlagarkänslan finns där.
Kulturarv: 2. Kunde varit vilket nordeuropeiskt land som helst.
Fäste: 4, den fastnar snabbt
Melodi: 3 Inget särskilt men inte dåligt nånstans.
Text: “In a moment like this. Wanna know, wanna know, wanna know what you’re looking for.” 2. Tänk dåligt dansband.
JP: 6
Totalt: 21/35

5. Schweiz
Il pleut de l’or
Michael von der Heide

Schlager: 3.
Kulturarv: 3 Plus för att den är på franska. Och det finns en tysk version.
Fäste: 3
Melodi: 4
Text: “Il pleut de l’or, chaque fois que tu me parles d’amour” Det regnar guld, varje gång du talar om kärlek.” En ganska fånig text. Vill man vara elak kan det dessutom kopplas till Golden shower, men det är nog inte meningen. 2
JP: 6
Totalt: 21/35

6. Sweden
This is my life
Anna Bergendahl

Schlager: 3 Schlagerpop, inte schlager
Kulturarv: 2, inte är det Orsa Spelmän inte, inte ens Timoteij.
Fäste: 3 Refrängen fastnar, inte resten.
Melodi: 4
Text: “I don’t wanna win, I don’t wanna lose, I don’t wanna play, I just wanna remember, Oh, my name” Jag vet att det finns många som gillar texten, men jag förstår den inte. 2
JP: 6
Totalt: 20/35

7. Azerbajdzjan
Drip drop
Safura

Azerbajdzjans låt är skriven av svenskar. Kan vara därför den känns tilltalande direkt.

Schlager: 3 Refrängen är rätt mycket schlager. Versen inte.
Kulturarv: 2
Fäste: 4 Refrängen är riktigt catchy.
Melodi: 5 Jo, den är värd sin femma.
Text: “And these last three weeks passed and we barely talked, I think I know and it’s breaking my heart, Am I in or am I out?” En helt ok “kanske-dags-att-bryta-upp-trots-att-vi-älskar-varandra-låt”. 4.
JP: 7
Totalt: 25/35

8. Ukraina
Sweet people
Alyosha / Aльоша

Schlager: 2
Kulturarv: 3 De tunga gitarrerna plockar upp bidraget från en tvåa till en trea.
Fäste: 3
Melodi: 4
Text: “Yes, the message is so real, Don’t turn all the earth to stone, Because, because, because, This is your home”. Är det en klimatlåt? En enpoweringlåt? En hippiesnällismlåt? 3.
JP: 7
Totalt: 22/25

9. Nederländerna
Ik ben verliefd, sha-la-lie
Sieneke

Schlager: 4 Jodå,
Kulturarv: 5 Möjligen kan man gissa på Belgien, men det är kulturarv så det skriker om det.
Fäste: 4 Med textrader som “Shalala Shalale, jag kan inte få det ut ur mitt huvud” så går det inte att bortse från fästet.
Melodi: 3 Lite för mycket dansband i mitt tycke.
Text: “Ik ben verliefd op jou, Daarom vergeet ik alles gauw en weet ik het niet meer, Shalalie shalala, shalalie shalala, Zo gaat het ongeveer” Jag är förälskad i dig, Det är därför jag glömmer så snabbt och ej minns mer, Shalala Shalali, Den gick ungefär så. En småcharmig text som är rätt fånig. Helt rätt för musikstilen. 4
JP: 6 Jo, den är catchy och trevlig, men ack så fånig.
Totalt: 26/35

10. Rumänien
Playing with fire
Paula Seling & Ovi

Schlager: 1 Nej, det är inte schlager als
Kulturarv: 1.
Fäste: 4. Den fastnar.
Melodi: 2
Text: “Boy, boy, boy, what a fight, come and spend with me the night” Om vi kommer tillsammans ikväll kommer vi bränna ner allt eftersom vi är så heta. Nej, det funkar inte i min värld. 2
JP: 4
Totalt: 14/35

11. Slovenien
Narodnozabavni rock
Ansambel Roka Žlindre & Kalamari

Schlager: 2
Kulturarv: 5 Ett bra sätt att få in kulturarvet i en rocklåt.
Fäste: 3 Man kommer ihåg den när man hör den, men inte annars.
Melodi: 3
Text: “A le čisto malo fantazije, In se rock med ritem polke skrije” Med bara lite fantasi, gömmer man rocken i polkans rytmer. Riktigt smart stundtals. 4
JP: Jag gillar det här. 8
Totalt: 25/35

12. Irland
It’s for you
Niamh Kavanagh

Schlager: 3
Kulturarv: 4 Det hörs att den är irländsk. Flöjt är en given hit.
Fäste: 2
Melodi: 4
Text: “When shadows haunt you and darkness crowds your heart, Let the light of my love shine bright” En helt ok tänk-positivt-låt. 4
JP: 7
Totalt: 24/35

13. Bulgarien
Angel si ti / Ангел си ти
Miro / Миро

Schlager: 3
Kulturarv: 2
Fäste: 2 Ett försök att göra en låt som fastnar, det funkar inte.
Melodi: 2
Text: “В свят на суета, себе си бъди, Не сменяй истината със лъжата” När världen är full fåfänga, var dig själv. Ändra inte det sanna till något falskt. En text som innehåller mer än vad man kan tro utifrån melodi och komp. Var snäll och bete dig som en ängel. 4
JP: 4
Totalt: 17/35

14. Cypern
Life looks better in spring
Jon Lilygreen & The Islanders

Schlager: 4
Kulturarv: 1 Den här låten kan ingen gissa varifrån den kommer.
Fäste: 3
Melodi: 3
Text: “We know it’s over, so tell me it’s over and life will be better in spring” Om minnet av ett förhållande. En fin text. Men inte djup. 3
JP: 6
Totalt: 20/35

15. Kroatien
Lako je sve
Feminnem

Schlager: 3 Balladen är schlager, kompet är det inte.
Kulturarv: 3
Fäste: 2
Melodi: 4
Text: “Dok pred tobom stojim, vidiš da se bojim , Molim te oprosti, ja te volim, stvarno volim” När jag står här framför dig, kan du se att jag är rädd. Snälla förlåt mig, för jag älskar, älskar dig verkligen. En otrohetslåt. Utan egen erfarenhet av otrohet (från någondera håll) kan jag tänka mig att den beskriver känslan rätt bra. 4
JP: 5
Totalt: 21/35

16. Georgien
Shine
Sofia Nizharadze

Schlager: 4 Klassisk schlagerballad.
Kulturarv: 1 Nej, det är inte Georgien.
Fäste: 2
Melodi: 2
Text: “Wipe your dust off your love, let it shine” Jo, det är bra om du skiner, då kan du få andra att skina. Men låter skiner inte. 2
JP: 4
Totalt: 15/35

17. Turkiet
We could be the same
maNga

Schlager: 1
Kulturarv: 2 strängkompet i refrängen räddar den från en etta.
Fäste: 2
Melodi: 1
Text: “For all this time I’ve been loving you, Don’t even know your name” Om texten inte handlar om tillfällig kärlek vet jag inte vad den handlar om. Jag uppskattar inte texten. 1
JP: 3
Totalt: 10/35

Med undantag för några bottennapp, enligt systemet, så är det en ganska jämn andra semifinal utan några låtar som verkligen sticker ut. Innan finalen ska jag försöka hinna med att även kommentera de 4 stora och Norge som ju slipper semifinalplats. Jag ser det inte som självklart att Sverige går vidare. Låten är helt enkelt inte tillräckligt bra.

Andra bloggar om: , ,

 
Dress up as Lordi
Image by wili_hybrid via Flickr

Det finns några traditioner som jag tycker är värda att hållas på. Ett sådant exempel är Eurovisionsschlagerfestivalen, eller Eurovision Song Contest som det heter på utrikiska. Hädanefter ESC.

Några poster från förr: ESC09, ESC07, också ESC07.

Sen till årets kandidater. Jag har valt att ha en något mer avancerad skala än bara 1–5 likt alla andra. Jag tänker bedöma varje låt i flera steg.
Kategorierna är:

1. Schlager. Hur mycket ESC är bidraget? Passar det in i ESC-konceptet? Ballader av sclagertyp får fler poäng än reggae eller triphop. Pop med schlagertoner får fler poäng än pop utan schlager.

2. Kulturarv. En kanske fånig kategori men jag tycker att det är trevligt att alla låtar inte låter som om de kommer från USA. Inhemska instrument och stilar får fler poäng än utslätad pop. Språket ger jag här bara en liten mängd inflytande. Att många sjunger på engelska må va hänt, även om det är roligare med texter som inte går att förstå för att de sjungs på konstiga språk, inte för att de sjungs på oförstårlig engelska.

3. Fäste. Jag har lyssnat på alla låtar en bunt gånger. Sitter låten fast, kan man sjunga med i refrängen? Är det en låt som fastnar? Höga poäng är högt fäste. En vinnare ska fastna.

4. Melodi. Är melodin tilltalande? Tycker jag om den eller är den fånig och intetsägande, eller invecklad och komplicerad?

5. Text. Är texten bra? Är den allmänt fånig eller vill den säga något?

Ovanstående kategorier kan ge upp till 5 poäng. Sålunda 0–25 poäng. Sen tillkommer helhetsbetyget från mig.

6. Jespers poäng. Vad jag tycker om låten som helhet utan hänsyn till annat än egen smak. Här kan en låt få upp till 10 poäng.

Låtarna kommer i den ordning de tävlar i semifinalerna. I det här inlägget kommer alla låtar från första semifinalen. Resten får jag ta vid ett annat tillfälle.

1. Moldavien
Run away
Sunstroke Project & Olia Tira

Schlager: 2
Kulturarv: 1, lite poäng för, kan det vara saxofon?
Fäste: 2, nästan en trea men rappen drar ner det.
Melodi: 3. En enkel popslinga. Inte hemskt.
Text: “We have no progressive future” Handlar inte om en värld med en borgerlig regering utan en enkel slut-på-kärlekssång. 3
JP: 4, inget som tilltalar mig men det är inte dåligt i sig.
Totalt: 15/35

2. Ryssland
Lost and forgotten
Peter Nalitch & Friends

Schlager: 1, nej, det är inte schlager
Kulturarv: 3. Ryskt vemod är ett kulturarv
Fäste: 1, man minns låten, men inte hur den går.
Melodi: 3. Om man hade melodin i sig utan sång vore den riktigt trevlig.
Text: “Here am I, lost and forgotten, For this cruel, cruel time, When I’m first time in love” 2
JP: 5
Totalt: 15/35

3. Estland
Siren
Malcolm Lincoln & Manpower 4

Schlager: 2
Kulturarv: 0 Syntblipp är inte kulturarv
Fäste: 1
Melodi: 4, en riktigt trevlig melodi
Text: “Give me time and give me strength” Nästan EMO i texten. Ingen höjdare. 2.
JP: 4
Totalt: 13/35

4. Slovakien
Horehronie
Kristina Pelakova

Schlager: 3
Kulturarv: 4, jag skulle passera låten längre ner på Balkan. Hembygdsromantiken i låten är dock stark.
Fäste: 4, låten fastnar.
Melodi: 4. Väldigt trevlig melodi. En ballad jag uppskattar.
Text: “Keď sa slnko skloní na Horehroní, Túžim sa k nebu priblížiť” eller “När solen går ner i Horehronie, så önskar jag att jag kunde komma närmare himlen”. Hembygdsromantik när den är som bäst. Men inte jättestark. 3
JP: 7 En i allmänhet bra låt.
Totalt: 25/35

5. Finland
Työlki ellää
Kuunkuiskaajat

Schlager: 4
Kulturarv: 5 Möjligen att Lordi är mer finsk, men annars går det inte.
Fäste: 4
Melodi: 5
Text: “Mä laulan: paista päivä, kulje kunnon kuu” Jag sjunger, skin min sol, följ din rutt kära måne.
Texten låter väldigt bra på finska, jag tycker dock att den blir lite fånig på svenska. 3
JP: 9
Totalt: 30/35

6. Lettland
What for?
Aisha

Schlager: 2
Kulturarv: 1 En etta för de ständiga referenserna till en gud.
Fäste: 2. Jo, den kan fastna i bitar.
Melodi: 2 Trevligt med efterslag, men nej, det håller inte.
Text: 0 “What for do people live until they die?” Inte nog med att det är kass grammatik. Det är kass text i övrigt också. Aisha borde varit med bättre på naturkunskapen. Eller möjligen filosofin.
JP: 2
Totalt: 9/35

7. Serbien
Ovo je Balkan
Milan Stanković

Schlager: 3
Kulturarv: 5
Fäste: 2
Melodi: 2
Text: “Grudi ti, Ljubice, haubice” Min serbiska är bristfällig. Ljubice, som nämns ofta, tycker jag dock borde vara en maskulin form av Ljubica, som är en diminuitivform av käresta eller kärlek, i feminin form. “Grudi ti, Ljubice, haubice” borde då betyda. Ditt bröst, min kära, är ett vapen. 2
JP: 3
Totalt: 17/35

8. Bosnien & Herzegovina
Thunder and lightning
Vukašin Brajić

Schlager: 2, rock är inte schlager.
Kulturarv: 2,
Fäste: 2
Melodi: 3
Text: he drought is all around, But if we start breathing together, We can bring the rain down. Ingen höjdare på engelska. 2. Hade de behållt den bosniska texten hade det kunnat bli en trea. Den är mer innehållsrik.
JP: 5
Totalt: 16/35

9. Polen
Legenda
Marcin Mroziński

Schlager: 4
Kulturarv: 4
Fäste: 4
Melodi: 4
Text: “Lovely princess, I am here to save you, Take my hand and say that you love me, If you ever say it, even lying, I will let you fly like a bird – free”
Sensmoralen är väldigt skum. En kvinnosyn som inte är riktigt vettig. Så riddar påfågelsfjäder kan åka tillbaka till medeltiden. 1
JP: 5
Totalt: 22/35

10. Belgien
Me and my guitar
Tom Dice

Schlager: 2
Kulturarv: 2
Fäste: 3
Melodi: 4
Text: “So maybe I can get a nine to five, But I don’t wanna let it go, There’s so much more to life” En misslyckad musiker som inte vill skaffa ett riktigt jobb. 3.
JP: 7
Totalt: 21/35

11. Malta
My dream
Thea Garrett

Schlager: 4
Kulturarv: 1
Fäste: 3
Melodi: 3
Text: “This is my dream, I want to make it really happen” En ganska menlös text. Men inte dålig. 3.
JP: 5
Totalt: 16/35

12. Albanien
It’s all about you
Juliana Pasha

Schlager: 4, modern schlagerpop av klassisk typ.
Kulturarv: 0
Fäste: 4
Melodi: 3
Text: “You are my life ’cause you make it amazing” Klassisk kärlekslåt. 3
JP: 6
Totalt: 20/35

13. Grekland
OPA
George Alkaios & Friends / Γιώργος Αλκαίος & Friends

Schlager: 3
Kulturarv: 4
Fäste: 3
Melodi: 3
Text: “Όνειρα και εφιάλτες ρίχνω στις φωτιές, Δάκρυα καυτά ψέμματα πολλά , Μοιάζουν σα βουβή ταινία που δεν βλέπω πια ” Jag har bränt mitt förflutna. De forna nätternas drömmar och mardrömmar har jag slängt i elden. Alla tårar, för många lögner, verkar nu som en stumfilm jag ej längre ser. En helt ok, kärleken-är-slut-låt. 3.
JP: 6
Totalt: 22/35

14. Portugal
Há dias assim
Filipa Azevedo

Schlager: 4
Kulturarv: 3
Fäste: 4
Melodi: 3
Text: ”
Há uma canção, Que não te cantei, Versos por rimar, Poemas que nunca inventei” Det finns en sång, jag ännu ej sjungt för dig. Verser som ännu ska rimma. Dikter jag ännu inte uppfunnit.” En sång till någon som stulit en kärlek. 3.
JP: 7
Totalt: 24/35

15. (Före detta Jugoslaviska republiken) Makedonien
Jas ja imam silata /Јас ја имам силата
Gjoko Taneski / Ѓоко Танески

Schlager: 2
Kulturarv: 2
Fäste: 3
Melodi: 3
Text: “Jas ja imam silata da te prebolam” Jag har styrkan att komma över dig. En till på samma tema som verkar vara rätt i år. 3.
JP: 6
Totalt: 19/35

16. Vitryssland (Belarus)
Butterflies
3+2

Schlager: 4
Kulturarv: 2
Fäste: 2
Melodi: 3
Text: “And we’re like butterflies flying to the sun” Jag är osäker på vad texten vill säga. 2.
JP: 7
Totalt: 20/35

17. Island
Je ne sais quoi
Hera Björk

Schlager: 3 Eurodisco i schlagertappning
Kulturarv: 1
Fäste: 3
Melodi: 3
Text: “I just love this crazy feeling, It’s like I’ve known you all my life, Je ne sais quoi” 3
JP: 4
Totalt: 17/35

Det var bidragen från första semifinalen. Segrare i första semin enligt ovanstående blir Finland.

Texter i originalspråk från The Diggiloo Thrush.

Andra bloggar om: , ,

Jesper Berglund Suffusion theme by Sayontan Sinha