kongress_logga_185Nu är jag lite bitter. Lärarförbundet, mitt fackförbund, har slarvat bort de motioner jag skickade in till kongressen som är nu. Motion ska skickas till lokalavdelningen minst sju månader innan kongressen, lokalavdelningen ska därefter ta ställning till om de vill skicka in motionen som en egen motion eller om den ska vidarebefordras till riksorganisationen som enskild motion. Det står såväl i stadgan som förtydligat av Lärarförbundets webbredaktion här.

Det här har min dåvarande avdelning inte gjort. Så här kommer såväl mina motioner som avdelningens kommentar kring att mina motioner inte skickats vidare.

Motion till Lärarförbundets kongress angående kortare normalarbetsdag

Sedan införandet av 8 timmars normalarbetsdag 1919 har 8 timmar varit norm för arbetsdagen på svensk arbetsmarknad. En stor del av lärarförbundets medlemmar arbetar dock under terminer längre dagar för att väga upp sommarledighet.

Det är min mening att såväl lärarförbundets medlemmar som samhället i stort skulle tjäna på en allmän förkortning av normalarbetsdagen.

Argumenten för en förkortad normalarbetsdag är många och kända varpå denna motion hålls kort.

Jag yrkar
att Lärarförbundet tar ställning för en allmän arbetstidsförkortning

Motion till Lärarförbundets kongress angående överföring av gemensamma resurser till privata vinster

I samhället idag är en av de stora frågorna den om vinster i välfärden. En stor del av Lärarförbundets medlemmars anställningar bekostas av gemensamma resurser genom offentlig finansiering.
Varje krona som överförs från det gemensammas bästa till privata vinster är en krona som skulle kunna användas till högre lön, bättre villkor, fler kollegor; till en bättre skola.
Det är viktigt att Lärarförbundet är tydliga med att vi inte anser att vinstintresset hör hemma i skolan.

Frågan om vinster i skolan, och välfärden i stort, är en annan fråga än den om privat drivna skolor. Det finns möjligheter att driva skolor utan vinstintresse varpå den aspekten inte ska blandas in i frågan om vinster.

Jag yrkar
att Lärarförbundet tar ställning för att förbjuda privat vinstutdelning i skolsystemet.

Jesper Berglund

Motion till Lärarförbundets kongress angående situationen för timvikarier

Det ryktas om en tid, när jätten Ymer vandrade på jorden, då det gick att försörja sig som timvikarie i skolan. En tid när timlönen var högre för utbildade vikarier än tillsvidareanställda för att kompensera för den osäkra situationen, och det faktum att ingen vill betala timvikarier för att gå på möten efter att eleverna gått hem. En tid när a-kassereglerna inte förbjöd deltidsarbete efter en halv termin.
Lärarförbundet har en rad medlemmar som arbetar utan “fast” anställning. De flesta ofrivilligt.
Det är rimligt att ställa sådana krav på arbetsgivarparterna att det är mer lönsamt att ha fler lärare än absolut minimum på skolorna än att (kanske) ta in vikarier vid sjukdom.

Jag yrkar
att Lärarförbundet under kongressperioden särskilt uppmärksammar situationen för arbetslösa och timvikarierande medlemmar i syfte att stärka dessas position.

Jesper Berglund

Motion till Lärarförbundets kongress angående medlemsomröstningsutredning

Efter de senaste avtalen har medlemmar i min närhet varit missnöjda med den centrala insatsen. Stridsviljan har varit hög och svekdebatter har blossat upp vilket lett till ett stort missnöje med de fackliga organisationerna. Detta har förstärkts av de centrala budskapen om att det gått bra, detta trots att vi under avtalsperioden bara är garanterade att närma oss jämförelsegrupper med 200 kronor.
Det är ett problem att de centrala avtalen inte är förankrade hos medlemmarna. Ett sätt att öka förankringen är att låta medlemmar rösta om godkännande av centrala kollektivavtal. Förslagsvis då de medlemmar som berörs av varje enskilt avtal. Förhandlingsdelegation och förbundsstyrelse bör fortfarande kunna avslå förslag till avtal. Men när de instanser som idag godkänner avtal anser att avtal ska ingås bör frågan om godkännande gå ut på medlemsomröstning.
I den här motionen föreslås dels en utredning om hur dessa tankar kan implementeras i organisationen, dels två förslag på när implementeringen ska göras. Det är två olika förslag som ger olika vägar. Jag yrkar på bägge med avsikt att kongressen ska bifalla den ena, inte bägge, av implementerinsstrategierna.

Jag yrkar
att Förbundsstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur motionens tankar kring medlemsomröstning kring kollektivavtal kan implementeras i Lärarförbundet.

att Förbundsstyrelsen ges i uppdrag att till nästa kongress lägga fram förslag i enlighet med utredningens resultat.

att Förbundsstyrelsen ges i uppdrag att, om utredningens resultat visar att så är möjligt, under kongressperioden implementera de tankar kring medlemsomröstning som väcks i motionen.

Det var de motioner som jag i god tid innan motionsstopp, nåja, dagen innan motionsstopp, till avdelningen. I mailet förtydligade jag också att avdelningen skulle skicka vidare motionerna till riksförbundet. När kongressen satte igång och allmänheten fick tillgång till alla handlingar upptäckte jag att mina motioner inte var med. Efter lite twittrande med förbundets konto så får jag ett mail från avdelningen. Det följer här:

Hej Jesper!
Först av allt vill vi be om ursäkt för att dina motioner inte nått längre än till aktuell avdelning (min ändring). Ditt mail med motioner har hamnat “mellan stolarna” och således inte blivit inskickade till Lärarförbundets centrala kansli för ytterligare hantering.

Frågorna som du aktualiserar i dina motioner är dock till viss del omhändertagna genom att liknande frågor tagits upp av andra motionärer. Frågan om vinstutdelning har tagits upp i motionerna Q 053 , Q 072, m.fl.. Svaren på motionerna kan du läsa på vår hemsida. Ditt yrkande om kortare normalarbetsdag har delvis behandlats i motionen Q
037 som handlar om en förkortning av arbetstiden för äldre lärare (60+). Se även verksamhetsinriktningen V 2:5 Mål: Skapa hållbara förutsättningar för lärare och skolledare.
Ingen motionär har berört frågan om medlemsomröstning men frågan om en närmare knytning till medlemmarna inom de olika avtalsområdena har hanterats genom att avtalsdelegationer för varje avtalsområde föreslås regleras i stadgarna.
De icke tillsvidareanställda lärarna och vikariernas situation behandlas inte i någon motion, men Lärarförbundet företräder alla medlemmar oavsett anställningsform, men målet är givetvis att alla lärare ska ha rätt till
en tillsvidareanställning. En tillsvidareanställning är grunden inom svensk arbetsmarknad. Olika typer av visstids- och timanställningar är undantag.
Inför förhandlingar om nya kollektivavtal analyserar vi hur anställningsvillkoren utvecklats. Om en arbetsgivare missbrukar möjligheten till timanställning eller t.ex. genom omorganisation av verksamheten gör lärare arbetslösa agerar vi alltid enligt de regelverk som lagar och avtal stipulerar.

Till sist vill vi informera dig om att du har goda möjligheter att återkomma med dina yrkanden eftersom följande förslag kommer att behandlas av kongressen.
” Ett ytterligare sätt att utveckla förbundets demokrati har varit den s.k. initiativrätten som infördes till representantskapet under kongressperioden och nu föreslår förbundsstyrelsen ytterligare utökning av den möjligheten.
Förbundsstyrelsen vill införa en löpande motionsrätt för medlemmar och inte bara de år då det är kongress. Det ger medlemmar ökad möjlighet att inkomma med förslag på åtgärder som de vill att förbundet ska hantera och agera i.
Det blir samma hanteringsordning som i dag, dvs enskilda medlemsmotioner skickas alltid via avdelningarna för yttrande, men syftet är att skapa ytterligare en demokratisk kanal för medlemsåsikter av olika slag.”

Namn
Ordförande aktuell avdelning

Som synes ett blajsvar som inte behandlar det demokratiska problemet med att stadgarna inte följs. Nu funderar jag på hur jag kan gå vidare med det hela. Är det någon som har en bra idé? Det är ju sorgligt att Sveriges lärare inte får uttrycka sin vilja genom kongressbeslut i dessa viktiga ämnen.

 

Nazister i skolanDe senaste dagarna har det diskuterats en del kring nazister i skolan. Svenskarnas parti ställer upp i kommunval i en rad kommuner och Sd har fysiskt blockerats från skolor av elever. I det här inlägget tänker jag anlägga ett tjänstemannaperspektiv på partier i skolan.

Några utgångspunkter.
1. Det är bra med politik i skolan. Eleverna mår bra av att se att folk kan ha olika åsikter och ändå arbeta tillsammans.
2. Det är minst sagt problematiskt ur såväl värdegrunds- som arbetsmiljö-perspektiv med nazister i skolan.
3. Grundlagen är viktig.

Skolverket har gett en skrift om Politisk information i skolan som jag i mångt och mycket kommer att utgå från.

I korthet går den ut på att skolan, som varande en del av statsapparaten, inte kan särbehandla någon entitet eller hindra yttrandefriheten. Det gör att skolan inte måste bjuda in alla partier, men att om skolan erbjudit ett parti utrymme, så måste den också ge samma utrymme till andra partier som begär utrymmet. Det oavsett vilka åsikter partiet står för.
Skriften klargör också att det måste föreligga objektiva rekvisit kring vilka som bjuds in. T ex alla som är representerade i kommunfullmäktige.
Kring allt detta hänvisas till en rad JO-beslut, alla redovisade i skriften.
Det är också tydligt att detta gäller friskolor, genom en lagändring och uppdatering av skriften.

Lärare är tjänstemän och ska följa lagen. Det är en orimlig situation att tjänstemän inte följer lagen (med undantag som bland annat följer av Nürnbergrättegångarna).

Dock, lärare har att följa såväl skollag som grundlag, även om grundlagen kommer först. Och det är här det blir lite intressant.
Läroplanen säger att skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Skolan, och därigenom lärarna, är skydliga att motverka kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen, har ansvar för att sådant arbete bedrivs. Om personalen får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Vidare har vi diskrimineringslagen där även där stadgas att utbildningsanordnare ska utreda och vidta åtgärder.
Dessutom finns brottsbalken med lagar som förtal, förolämpning, hets mot folkgrupp etc.
Rektor har rätt att avvisa personer från skolan. Jag är oklar över om den rätten kan delegeras. Det har hänt att en representant för ett politiskt parti, ND, dömts för olaga intrång då denne efter upprepade uppmaningar inte lämnat skolans område.

Detta leder i sammanfattning till följande handlingsplan för skolor som får påhälsning av partier som kan tänkas bryta mot skolans värdegrund. Det är en handlingsplan som fungerar bra oavsett vem som kommer på besök, men är kanske lite i överkant för ett “vanligt” besök.

1. Eleverna informeras om att partiet ska komma på besök.
2. En, eller ännu hellre två, lärare avsätts för att “bevaka” besöker.
3. Partiet välkomnas av skolpersonal som klargör att skolans värdegrund gäller.
4. Partiet påbörjar sin verksamhet, bokbord eller vad det kan tänkas vara.
5. Vid varje yttrande som inte är i linje med skolans värdegrund och de värden som talas om i läroplanen, ingriper läraren och påtalar, helt neutralt, att det nyligen yttrade uttalandet strider mot skolans värdegrund.
6. Vid varje yttrande som kan tänkas bryta mot lagen ringer personal polis och påtalar att ett misstänkt brott håller på att genomföras. Det är rimligt att också anteckna vad som sägs. Säger inte partiets representant något som kan vara hets mot folkgrupp eller liknande är det troligt att representanten tröttnar på att läraren bryter in enligt punkt 5 och därvid uttalar saker som kan tolkas som hot. Polissamtal.
7. Om partiet yttrar saker som kan tänkas strida mot diskriminingslagen, eller utgöra annan kränkning, är skolan i sig skyldig att agera. Rektor, eller möjligen en person som rektor delegerat ansvar till, kan då uppmana partiets representanter att lämna skolans område. Om de inte gör det är det då att klassa som olaga intrång, varvid också polisen tillkallas.

Ovanstående är ett sätt för skolans personal att både följa lagen och motverka nazister, och andra antidemokratiska tendenser, i skolan.

Gällande elevers blockering av skolentréer så har jag inte analyserat frågan grundligt men kan inte hitta att eleverna därigenom begår lagbrott. Däremot bör, i enlighet med ovan, skolan då tillkalla ordningsmakten, mot eleverna, för att påtala att skolan inte kan hindra nazisterna, eller sd, från att komma in. Har skolan i det läget tur yttrar partiets representanter kränkande ord vilket måste leda till åtgärd från skolledningens sida. En typiskt sådan åtgärd är avvisning.

Någon som har en bättre strategi?

 
Folkpartiet valaffisch 1936
Image via Wikipedia

Valaffischer. Folkpartiet har presenterat sina. En del skriver om den som är kopplad till Karate Kid. Däribland Emil Broberg.

Själv tycker jag att den här är roligast.

“a, b, c, d, e, fp – framtiden börjar i klassrummet” står det på den.

Att bokstäverna ska föreställa betyg går ju inte att ta fel på. A är historiskt det högsta betyget. Sålunda blir fp ett riktigt bottenbetyg. Frågan är om det också per definition ger folkpartiet bottenbetyg.

Idag är många elever smått oroade över att kanske få IG, icke godkänt, eller som det blir på grundskolan, ännu ej godkänt. Det kan bli intressant den dag då eleverna istället brister ut “Fan, jag fick Fp på provet!”

I övrigt, fler betyg ger inte mer kunskap. En skola elever och lärare trivs i ger möjlighet till ökad kunskap. Tillräckligt många lärare, och andra vuxna, på skolan så att alla kan bli sedda och hörda, ger möjlighet till ökad kunskap. En skola där alla får plats. Världens bästa skola, utan vinstintressen.

Miljonvinster ger inte ökad kunskap. Hur mycket bättre vore inte skolan om alla miljoner, av våra skattemedel, som betalas ut i vinster istället användes för att anställa lärare, och annan skolpersonal. Den skulle vara mycket bättre.

Andra bloggar om: , , ,

 
Axel Danielsson
Image via Wikipedia

Insändare publicerad i Hallands Nyheter 2010-03-16

Ideologiska skygglappar i skolan

Till debatten om kristendomen i skolan

Givetvis ska skolan förvalta de värden som samhället är uppbyggt kring. Vad vi inte förstår är varför kristendomen diskuteras. Det svenska välfärdssamhället är ju uppbyggt kring den reformistiska socialismen – socialdemokratin.

Trots regeringens försök att avskaffa de grunder på vilket samhället vilar så är det ändå den gemensamma välfärden som byggt Sverige.

Istället för fokus på kristendomen föreslår vi fokus på Saltsjöbadsavtalet, Per-Albin Hansson och Storstrejken. Som bakgrund kan även Karl Marx och Axel Danielsson studeras.

Eller så skapar vi en skola fri från ideologiska skygglappar. En skola där eleverna, inte Jan Björklund eller Göran Hägglund, har makten.

Jesper Berglund
Magdalena Eklund
Vänsterpartiet Falkenberg

Läs gärna också Humanisternas debattartikel i Svd.

Fler på ämnet: Seved Monke, Caspian Rehbinder, Ingemars blogghörna, Svensson, Lindenfors, Bluefree, Badlands hyena, Tianmi

Andra bloggar om: , , ,

Jesper Berglund Suffusion theme by Sayontan Sinha