Jesper Berglund

Den kring Malmö26. Ett gäng syndikalister som står åtalade för ohörsamhet mot ordningsmakten för att de under en lagligt varslad facklig blockad inte bryter blockaden.

Det är ett intressant rättsfall. Själv tänkte jag här gå igenom delar av vad som gäller utifrån vad jag har uppfattat.

Hänvisningar till grundlag och polisinstruktioner finns i övrigt på hemsidan för Kampanjen Malmö26. Där kan man läsa ännu mer om bakgrunden till konflikten.

Polisen (och åklagaren) hävdar att strejkvakterna inte hörsammat polisens order om skingring. Det menar jag stämmer. Strejkvakterna hörsammade inte ordningsmakten. Men det är inte där det intressanta ligger. Det intressanta är om polisen har befogenhet att avge den order man givit, samt, om så inte är fallet, gör strejkvakterna rätt som inte följer order.

Det är i den ordningen man måste ta det hela. Eller egentligen ännu längre.

1. Har SAC rätt att ta till stridsåtgärder?
Svaret på den frågan måste bli: Ja, såtillvida inte annat följer av lag eller avtal. Blockaden var i syfte att få företaget att skriva på ett avtal, sålunda fanns inget avtal. Finns det lagar som inskränker rätten till facklig stridsåtgärd? Ja, men de är inte applicerbara på det här fallet (det handlar om samhällsfarlighet och dylikt. Att folk inte kan äta dyr sushi är inte samhällsfarligt.)

2. Är blockad en tillåten stridsåtgärd?
Svar: Ja, däremot är det omtvistat hur omfattande blockaden får vara. I fallet med Malmö26 har kunder kunnat gå och lämna lokalen om de har velat (fram tills det att polisen började bli väldigt aggressiva varvid den möjligheten av förklarliga skäl inskränktes rent praktiskt). Det finns mig veterligen inget prejudikat i frågan om vad som är att klassa som en blockad och inte. Klart är att det finns flera andra tillfällen när liknande blockader skett där polis inte ingripit trots att de varit närvarande.

3. Har polisen rätt att ingripa mot fackliga stridsåtgärder?
I viss mån ja. Men enligt JK (hänvisning på ovan länkade sida) så ska det ske i stort sett aldrig och dessutom väldigt återhållsamt. Det handlar i stort sett om att stoppa pågående fysiskt våld mot person eller allmänfarlig ödeläggelse om polisen ska ingripa i fackliga stridsåtgärder. Så har polisen inte agerat nu (och inte heller i det tidigare fallet vid Fosie).
Att beordra upplösning av en facklig stridsåtgärd har inte jag lyckats hitta stöd för. Inte utan ovan givna förutsättningar åtminstone.

4. Har polisen rätt att använda våld?
Ja, det har de. Men inte mer än vad som är försvarbart. Mot personer som står stilla, om än tillsammans, utan att göra aktivt motstånd, kan inte mycket våld vara att anse som försvarbart. Att rycka i personer för att få dem att släppa kedjan (av strejkvakter) borde kunna, förutsatt att det är lagligt att ens försöka få blockaden att upplösas, anses vara försvarligt mycket våld. Att använda pepparspray och betongslag kan omöjligen anses vara försvarligt våld mot personer som inte utgör något hot mot polismännen eller omgivningen.

5. Om man, med fog, anser att polisen bryter mot grundlagen när de ger en order, har man då rätt att strunta i ordern?
Det är här det intressanta kommer in. Det är den frågan jag anser att rätten måste ta ställning till. Om man är säker på sin sak, är beredd att lugnt och stilla argumentera för sin sak, och polisen är totalt inriktad på våldsam konfrontation: gör man då inte rätt i att inte lyda? Grundlagen står ovan ordningslagar och lokala ordningsstadgar. Men här är inte svaret givet.

6. Om polisen bryter mot grundlagen när de ger en order, har man då rätt att strunta i ordern?
Nästan samma fråga som ovan. Möjligen ger juristerna olika svar på de frågorna, men jag är inte säker.

7. Om det är så att man har rätt att strunta i order som bryter mot grundlag, eller i sammanhanget annan väsentlig lag, borde det då inte undersökas om polisen vid ordergivande brutit mot lagen?
Jo, det borde det. Men det är inte gjort. Det finns ingen utredning om ifall polisen har brutit mot några lagar. Vare sig vad gäller order om upplösning eller användande av överdrivet våld.

Så för att kunna avlämna dom i fallet måste rätten först fastslå om polisen gjorde fel som gav order om upplösning och om den ordern likväl ska åtlydas.

Vid en förhoppningsvis friande dom borde såväl platsbefäl som annat befäl åtalas för tjänsefel och misshandel. Åtalen mot de som deltog vid blockaden mot Fosie Stadsdelsförvaltning ska läggas ner och alla de som drabbats av polisens betongslag, sparkar, pepparspray och huvud-i-vägg-dunkningar ska få skadestånd. Även de som inte drabbats fysiskt själva men var närvarande borde få ersättning för det psykiska lidande som polisens agerande uppbringat.

Som sagt, imorgon kommer domen. Den kan för alltid förändra spelreglerna för den fackliga kampen i Sverige. Om SAC förlorar så kommer det innebära en kraftig inskränkning av konflikträtten. Det blir inte kul.

Andra bloggar om: Malmö26, SAC, Malmö, Syndikalister, Facket, Polisvåld

Den kring Malmö26. Ett gäng syndikalister som står åtalade för ohörsamhet mot ordningsmakten för att de under en lagligt varslad facklig blockad inte bryter blockaden. Det är ett intressant rättsfall....

Image via WikipediaAv alla de tidningar jag prenumerar på är nog Herman Hedning den roligaste. Idag kommer månadens nummer som är en Massivt Morbid Marknadskragsblaska. Herman kommer ofta med dagspolitiska kommenterar i serierna och så även idag.

Jag kommer att avslöja huvuddragen i månadens Herman-äventyr så ni som är extremister och ännu inte läset den kan sluta läsa här nu.

Äventyret har sin utgångspunkt i att gud är sur på sin skapelse för att den inte är kreativ och skapar tillväxt och mervärde. För då har han inget att visa för de andra gudurna på skapelsemässan inom kort. Så gud hotar med att reboota hela skapelsen om det inte blir skärpning. En väldigt bra utgångspunkt, för en gud. Lilleman försöker så gott han kan med grönsaksförsäljning. Herman kommer in som konsult och gör reklam för stället. Inte bar gör han reklam utan utvecklar sin verksamhet i väldigt hög utsträckning. Till slut lyckas han öppna Halal-Hermans kebab och anställa Lilleman och en dinosaur, bägge utklädda i fåniga fårdräkter.

Under tiden har Gammelman skrivit en samhällskritisk bok om tillväxthysterin med Herman som skräckexempel. Givetvis blir det en bestseller. Gud blir nöjd. För:

Boken som fristående konstnärligt verk! Tavlor, musik, böcker, serier – allt detta skapar immateriella mervärden och genererar ett kulturellt tillväxtkapital som är mångdubbelt större än de marginella naturresurser de tar i anspråk för sitt mångfaldigande!

Även i övrigt är tidningen Herman Hedning bra läsning med undantag för serien Lars och Maxim som jag aldrig riktigt förstått. Illustrerad djävulskap lyckas bra i sin drift med Fredrik Reinhierta och kyrkan.

Slutligen i det här inlägget kommer Hermans hälsning från insidan av omslaget om temat i numret. En väldigt träffande beskrivning av just ekonomi.

Nationalekonomi, konjunkturer och tillväxtteori tycker de allra flesta är lika humoristiska som gallstensoperationer, rotfyllningar och punkteringar. De allra flesta har, som i nästan alla andra sammanhang, helt fel. Att se någon veckla in sig i ett komplicerat nationalekonomiskt resonemang och sedan nästan strypas av sina egna kvartslogiska floskler i sina förtvivlade försök att ta sig ur snårträsket ut på den upplysta stigen igen, fortfarande fullkomligt övertygad om att ingen annan sanning än den egna existerar, är bland det roligaste som finns.
Jaså, det tycker ni inte?
Då kan ni väl dra åt helvete. Allihop.

Andra bloggar om: Ekonomi, Herman Hedning, Serier, Illustrerad Djävulskap

Image via WikipediaAv alla de tidningar jag prenumerar på är nog Herman Hedning den roligaste. Idag kommer månadens nummer som är en Massivt Morbid Marknadskragsblaska. Herman kommer ofta med dagspolitiska...