Alex skrev för ett tag sedan ett inlägg om vänstern inom arbetarrörelsen och ställde två frågor:
1. Varför lanserade inte vänstern inom socialdemokratin inte en partiledarkandidat?

2. Varför har ”vänstern” inom Vänsterpartiets ”maktövertagande” varit ett fruktansvärt fiasko?
På detta har Rivarn och Johan svarat.
Jag tänkte ge min bild av det hela. På Alex första fråga tror jag att det hela hänger ihop med att facken, främst då LO-facken, inte har varit så aktiva som de har behövt vara. Det avgörande ögonblicket, om man kan fastställa ett sådant, till denna defensiv tror jag kan sättas till då SAF (nu svenskt näringsliv) bestämde sig för att inte längre vara delaktig i centrala förhandlingar, varje fackförbund fick istället förhandla med olika arbetsgivarparter. Det säger sig självt att Bygg inte är lika starkt som hela LO. Genom den försvagning som facket därmed genomgick försvagades också den fackliga delen av socialdemokratin. Den del som till vardags kallas vänstern. Ett vettigt sätt att stärka den socialdemokratiska vänstern vore att slå ihop alla LO-tidningar till en enda stor som utkommer en gång i veckan. Det går bra att göra utan att öka resurserna om man slår ihop de fackliga redaktioner som finns idag. Massor av journalister som skulle kunna göra en bra tidning som når hela LO-kollektivet. En tidning som når ut till en stor del av befolkningen får genomslag och den diskussion som förs där torde kunna hjälpa till att slå igenom den borgerliga mediehegemonin (som inte är orsak men som förvärrar).
Vidare kan det till stor del faktiskt vara en fråga om politiskt självförtroende. Vänstern inom socialdemokratin har länge varit på tillbakagång (liksom socialdemokratin i stort). Omgruppering och prövande av nya taktiker är en betydligt vanligare strategi när man möts av många motgångar än vad attack är.

På den andra frågan blir det nog ett längre svar.
Jag tror att svaret på frågan är skolning. Den genomgående kunskapsnivån inom partiet har sjunkit. Inte hur man gör när man sitter i en nämnd eller i fullmäktige utan hur man gör när man analyserar samhället. Det är för få studiecirklar i partiet. För ska man kunna förändra något måste man veta hur det fungerar. Det kan man inte lära sig själv. Genom att få ta del av andras bitar förbättrar man sin förmåga att analysera världen. Utifrån analysen ska sedan göras politik. Något som partiet och arbetarrörelsen varit dåliga på. Istället för att driva politik har man drivit studeicirkelfrågorna utåt. Queerteori är intressant och förklarar faktiskt en hel del om hur världen ser ut och varför den ser ut så. Men det är svårt att bygga en kraftig politik som folk kan sympatisera med på just queerteori. Men givetvis bör folk inom partiet studera just queerteori för att öka möjligheten att förstå och förändra världen. Kunskap behövs både för rörelsens och individens skull. En person som har mer kunskap om världen har också större möjligheter att förstå den. En person som förstår världen har större möjligheter att påverka den. Sålunda bör vi inte, som rivarn antyder, mobba ut alla som inte är stereotypen av vit manlig arbetarklass. Snarare bör vi se till att alla är representerade inom partiet. Hur ska vi veta om det behövs en ny bilverkstad för ortens unga att använda om vi inte har bilburen ungdom i partiet? Hur ska vi veta om det behövs en renovering av replokalerna om vi inte har musikintresserad ungdom i rörelsen? Rörelsen måste vara öppen för alla som delar dess grundläggande värderingar och politiska mål.

Vad som behövs är mer skolning. Det och en strategi från partiledningen som har stöd underifrån och som kan appliceras på lokala förutsättningar. Det behövs ett mål som är närmare än socialismen.
Vänsterns mål är ett nytt samhälle. Ska ett sådant samhälle kunna infinna sig behöver vi förstå det samhälle vi lever i. Då behöver arbetarklassen tillgång till såväl nationalekonomer som bilmekaniker och undersköterskor. Då måste alla få vara en del av partiet.
Tror det var i CH Hermanssons Kommunister (1 eller 2) jag läste om en partimedlem som ansåg att en kommunists uppgift är att upplysa folk om hur det egentligen ligger till med världen. Att all tidningsförsäljning, all flygbladsutdelning och alla debatter var till för att folk skulle förstå världen. När partiets egna medlemmar inte ges verktyg att förstå världen så kan de knappast heller upplysa andra. För allmänheten tycker inte om vänstern bara för att man gör bra saker i kommunfullmäktige, man måste berätta det också.
Nåja, något fullödigt svar blev det kanske inte, men ett bidrag till debatten alltväl.

Andra bloggar om: , , ,

Kommentar från förr:
Johan Lindahl Says:
Tack för en bra text!
Johan Says:
Väl talat, tycker även jag.
Says:
Varför lanserade inte vänstern inom socialdemokratin inte en partiledarkandidat?

Leave a Reply

 
Jesper Berglund Suffusion theme by Sayontan Sinha