Rapport från Sveroks riksmöte

Sverok
Image via Wikipedia

Inser att jag inte skrivit på ett tag. Så varför inte bryta tystnaden med en rapport från riksmötet för Sverok. Riksmötet är Sveroks motsvarighet till kongress och återkommer varje år.

101 ombud plus en bunt reserver samlas en helg och beslutar om allt det viktiga en organisation har att besluta om. För första gången på några år så försökte jag mig på att bli ombud. Det lyckades nästan, jag hamnade på 14e reservplats. En position som gav mig resa och boende på samma villkor som alla andra. Det hade jag förvisso haft ändå som valberedning men som ombud har man en friare roll och har moralisk rätt att tycka i fler saker än val.

Efter några sjukdomsfall, något fall av folk som hellre var hemma att arbeta eller spela spel så resulterade det sig i att jag fick rösträtt genom hela mötet. Sålunda fick jag två roller på mötet. Ombud och föredragande för valberedningen.

Som skolad i Ung Vänster anser jag mig ha vettig mötesvana. Jag är duktig på att inte säga samma saker som redan är sagda, samtidigt som jag därigenom inte håller tyst när det behövs. Att vara tyst för sakens skull är inget som tilltalar mig.

Därför var jag tidigt uppe i talarstolen i ett ärende som annars inte hade lyfts. Frågan om hur förtroendeval ska gå till. För något år sedan hade Sverok ett system för val där kompletta förslag stod mot varandra. I stort sett var det då alltid valberedningens förslag som blev valt eftersom det krävdes enorma insatser ens för att sätta ihop ett alternativt förslag. Vi bytte istället till ett system väldigt likt det som används inom den politiska vänstern. De valbara listas och man får rösta på max så många som ska väljas. För att bli vald krävs röster från minst hälften av de som röstat, samt att man är bland de som fått flest röster, eftersom det är möjligt för fler än de som ska väljas att få mer än hälften av rösterna.

Av någon anledning, som vi egentligen ännu inte känner till, föreslog styrelsen i mötesordningen, dokumentet som behandlar reglerna för mötet, att vi skulle byta till Schulze-systemet. Ett system i Condorcet-familjen. Till skillnad från det gamla systemet, där man väljer de man vill ha valda, så ska man i Condorcet-system rangordna alla kandidater. Man ska alltså inte bara välja vilka man tycker är bäst, utan också vilka som ska vara sist. Alltså vem man anser vara sämst.

Jag förlorade den omröstningen och Sveroks riksmöte bestämde sig för att rösta om vem man anser är sämsta styrelsekandidaten. Jag tror att en stor del till att det nya röstningssystemet gick igenom var att det inte uppmärksammades i handlingarna att vi bytt system. Det stod som en självklarhet att vi skulle använda det. Man skulle mycket väl kunna kalla det en kupp.
Givetvis reserverade jag mig. Men det var faktiskt den enda reservationen jag gjorde på hela mötet. Mot reglerna.

Allt ovanstående var möjligt eftersom jag var ombud. Som enbart valberedning hade jag inte kunnat agera i frågan, mer än att möjligen få andra att göra det.

Lördagen inleddes med friformsdebatter, som brukligt är. De motioner som finns delas in i grupper och diskuteras, där finns möjlighet att jämka yrkanden och gå in på en detaljnivå som inte går i plenadebatt. Helt klart värt de dryga tre timmar det tar. Även om vi hade plenadebatt till 22.

Under friformen koncentrerade jag mig på en motion jag absolut inte ville se genomröstad. En om vilket valsystem vi ska ha nästa år. Det låg en motion om att system som gav en reell chans att en styrelse som inte inte hade stöd av en majoritet av ombuden skulle bli vald. Diskussionen om motionen inför mötet kan man läsa på Sveroks forum.

Sen i motionsdiskussionen tror jag att jag var uppe i två motioner. Av någon anledning envisas Sverok med att diskutera en motion i taget. Ett tidsschema som tillåter 12,5 minuter per motion spricker då snabbt när en del motioner ska diskuteras i all oändlighet. Den första motionen jag var uppe i handlade om att Sverok ska definiera vad demokrati är. Den var främst motiverad med att om man är oense om det på föreningsnivå så ska man kunna hämta stöd i en central doktrin. Jag argumenterade mot den motionen. Även om inte det är meningen (hoppas jag verkligen) så luktar det stalinism. Så här är demokrati. Det är jag inte riktigt för.

I Sverok så tillåts väldigt vidlyftiga ändringsyrkanden av motionerna. Så länge det på något sätt kan härledas till vad motionären kan tänkas ha velat så funkar det. Det är en hel del som protesterar mot det, för något år sedan hade vi till och med en motion som gick ut på att ombuden skulle ställa sig upp för att sedan sätta sig. Motiverad med att den var tänkt att ändringsyrka på, då det året innan tycktes lite väl vidlyftiga tolkningar av ändringsyrkningsrätten.

Nåja, som ombud, och gamer, är jag inte sen att utnyttja reglerna. Jag lade flera ändringsyrkanden på motionen jag diskuterat under friformen. Genom en serie yrkanden skulle det vara möjligt att rösta så att det ”vanliga” systemet skulle gälla redan under mötet. Ett oerhört fult trick som inte borde tillåtits. Att lyfta en fråga som redan beslutats om utan att nya fakta kommit fram. Det är fult. Så givetvis var jag beredd att mötet skulle rösta ner ens ambitionen att försöka pilla med det. Men inte då. Alla mina yrkanden (med undantag om yrkandet att det skulle tas efter valet för att inte påverka mötesordningen) gick igenom och vi fick tillbaka det gamla vanliga systemet. Dock med ändringen att den vid införandet borttagna featuren att i ev omval deltar bara dubbla antalet som ska väljas nu infördes.

Till saken hör att jag inte är säker på att jag agerat mot Schulze-systemet om det genomförts på ett bra sätt. Om styrelsen uppmärksammat mötet på att man föreslår ett nytt system, samt att man förklarat varför man gjorde det. Den enda förklaringen vi fick var att det redan var implementerat i det datorstödssystem vi använde på mötet. VoteIT.

Jag tror faktiskt inte att jag var uppe att debattera mer kring motionerna. Däremot fick vi middag. Johanna Koljonen blev utsedd till årets spelare. Hennes tal var bra, den vegetariska maten sämre.

På söndagen var det dags att träda in i rollen som valberedning på allvar. Något som inte klargjorts under lördagen var att vi inte hade tillgång till tidigare års datorstöd vid röstning. Sålunda fick valen genomföras med lappar. Det var ingen egentligen förberedd på och det gick inte så smidigt som man skulle vilja att det gjorde. Det går att göra smidigt med lappar också. Men, det krävs förberedelse.

Mötet drog ut på tiden och en del han försvinna innan alla val var avklarade. Det slutade iaf med att valberedningens förslag nästan gick igenom. Samuel Gyllenberg petade ut Linnea Risinger i styrelsen och Sanna Hedlund petade ut Hans Josefsson från valberedningen. I övrigt blev det som valberedningen förslagit.

Efter, och till viss del innan, mötet har valberedningen fått en hel del kritik. Dock inte direkt för vilka personer man föreslagit, det tycks de flesta varit nöjda med, möjligen undantaget de som inte blev föreslagna.
Kritiken har istället riktats mot att vi inte propagerat tillräckligt för vårt förslag, och mot andra kandidater, eller för om de är bra. Det har funnits åsikter om att valberedningens uppdrag är att dra fram allt om alla kandidater och berätta det för alla ombud.

Det som nu följer är hypotetiska exempel utan koppling till verkligheten. Jag tolkar den argumentationen som att man vill veta om någon kandidat informerat valberedningen om att personen i sin ungdom deltog vid ett inbrott, om någon har anlag för schizofreni, om någon tidigare misslyckats med att leverera eller om någon är alltför anal vad gäller mötesteknik.

Det är inte min tolkning av vad valberedningen ska göra. Min tolkning är att valberedningen ska presentera det förslag på kandidater som valberedningen tycker är bäst. Berätta hur man kommit fram till det, utan att gå in på personer, samt att göra en kort presentation av varje i förslaget ingående kandidat. I år fick alla dessutom ta del av de enkäter som valberedningen sänt ut, förutom i de fall kandidaterna själva inte ville delge enkäten. Givetvis fick vi kritik även på enkäten, till viss del befogad, men då det är första gången en dylik genomförs så är det inte förvånande att vi missat saker.

En annan kritik mot valberedningen var att jag tog över mötet. Jag vill å både min och valberedningens vägnar avstyra den kritiken.
Att jag som ombud reagerar när styrelsen vill förändra spelreglerna i smyg är inget som ska lastas valberedningen. Det gjorde jag som ombud. Inte heller tog det mycket tid i förhållande till andra motioner. Vill man inte att jag ska agera portvakt för demokratin ska man inte sätta mig som ombud. Nu finns det dock de föreningar som ville ha mig som ombud, snart får vi reda på vilka när valresultatet offentliggörs. Att inte agera som ombud då är helt galet.

Har man väldig tur slipper man mig helt i nästa riksmötes talarstol. Jag har nämligen sökt jobb inom Sverok. Som föreningsutvecklare. Om jag får jobbet, vilket jag inte vet hur stora chanser det är, så ser jag det som problematiskt att sitta i valberedningen. Det blir som att föreslå sin egen chef. Problematiskt. Så i det fallet så kommer jag att avgå från valberedningen i det att provanställningen övergår i tillsvidare.

I övrigt var det ett trevligt möte. Andra året i rad som jag sover på bäddsoffa. Skulle gärna vilja ha en riktig säng nästa år. Betyget dras också ner av att folk inte respekterade alkoholpolicyn utan uppträdde störande när de konsumerat alkohol. Fanns folk som inte vågade/ville använda relaxavdelningen på grund av ovanstående.

Jag vann.

Andra bloggar om: , , , ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Post comment