Valsystem allmänna val
Den text du nu läser en pamflett för ett nytt valsystem i Sverige. Ett valsystem som, utan att förändra för mycket, garanterar att riksdagen, och andra valda organ, bättre representerar folket vilja.
Förslaget är inte partipolitiskt kopplat, trots att jag som skriver är förtroendevald från Vänsterpartiet.
Jag hoppas att du tar dig tid åtminstone läsa sammanfattningen för att få en snabb bild av vad förslaget går ut på.
Sammanfattning av förslaget.
Vi har en parlamentarisk situation där det är möjligt att flera partier åker ur riksdagen vid nästa val. Det är möjligt att upp mot 10% av de röstberättigade kommer att rösta på ett parti som inte hamnar i riksdagen. Det kommer minska förtroendet för riksdagen och minska tilliten till politiken. Det är ett demokratiskt problem. Förslaget i den här skriften diskuterar möjligheten till reservröster. ”Om det parti jag röstar på inte kommer in ska min röst istället tillfalla det här andra partiet som jag anger vid röstavläggandet.”
På så sätt behöver ingen väljare fundera på om det är värt att ”kasta bort” rösten på ett parti som inte kommer in, eller stödrösta för att parti strax utanför ska komma in, utan kan istället rösta ärligt på det parti som hen anser bäst företräder de egna intressena.
Med det här systemet blir alla väljare representerade i riksdagen, om än möjligen inte med sitt favoritparti.
Läs gärna resten för att få en djupare bild om hur det är tänkt.
Vad som inte behandlas i den här texten.
Mandatfördelning mellan valkretsar.
Hur mandaten ska fördelas mellan olika landsändar berörs inte i den här skriften. Inte heller påverkas utjämningsmandaten.
Mandatfördelning mellan partier
Bortsett från systemet med reservröster som presenteras vidare framöver påverkas inte vilka beräkningsgrunder som används av förslag i den här skriften.
Regler för kandidatur
Det kan finnas anledning att se över reglerna för kandidatur för partier. Men det berörs inte i den här skriften.
Personval.
Formerna för personval berörs inte av förslagen i den här skriften. Däremot diskuteras hur den praktiskt kan genomföras under det förslag som föreslås rent praktiskt.
Valsedelsutformande.
Här pågår ett arbete som del av Tidöavtalet. Skriften berör hur det föreslagna systemet kan fungera i olika valsedelsutformningar, men tar inte ställning för någon särskild utformning.
Bakgrund
I skrivande stund, april 2024, ligger två av dagens riksdagspartier under 4%-spärren till riksdagen (enligt poll of polls). Det är Liberalerna på 3,6% och Kristdemokraterna på 2,9%. Dessutom ligger Centerpartiet på 4,4% och Miljöpartiet de Gröna på 4,7%. I ett hypotetiskt scenario där dessa fyra alla får 3,9% i valet är det 11,6% av väljarna, utöver de som röstar på andra partier som inte kommer in i riksdagen, som inte representeras i riksdagen. Riksdagen kommer då inte att spegla folkets vilja, och objektivt vara sämre. Det även om man givetvis kan tycka att politiken i riksdagen ur eget tycke blir bättre om något eller några partier ramlar ur.
Även om bara ett av partierna skulle ramla ur kan det drastiskt påverka mandatfördelningen och regeringsbildningen på ett sätt som inte är i linje med folkets samlade åsikter. Det är ett problem. Ett problem jag funderat på hur vi kan lösa.
Ett enkelt sätt vore att avskaffa spärrarna. Att låta alla vara med och slåss om mandaten oavsett hur många röster de får. Jag tror att det är en dålig väg som kommer försämra möjligheterna att effektivt och demokratiskt leda Sverige, oavsett vilket block eller vilken konstellation som avser bilda regering.
Istället föreslås i den här skriften att system för partival influerat av Single Transferable Vote-system som används för personval i bland annat Irland och på Malta. Till skillnad från dessa två föreslås dock att det även fortsättningsvis ska vara på partier vi röstar i Sverige.
Effekten blir att alla väljare blir representerade i riksdagen. Det är möjligt att de inte blir representerade av sitt favoritparti, men åtminstone av någon som är ideologiskt, eller sakpolitiskt, närstående. Det ökar tilliten till politik och stärker således demokratin. Det gör helt enkelt riksdagen bättre.
I skriften skrivs om riksdagsvalet, men samma system föreslås även till de övriga allmänna valen.
Så vad är det du föreslår?
Som väljare, på din valsedel, anger du inte bara det parti du röstar på. Du anger också det parti du vill rösta på om det parti du vill rösta på inte får tillräckligt med röster för att komma in i riksdagen. Hur många dylika reservröster varje person ska ha behöver utredas, men diskuteras vidare nedan.
När rösterna har räknats tas partiet med färst röster, av de som inte kom in, och man ser över vilka partier som ska ha dess reservröster. Sen görs processen om tills dess att alla röster antingen tillfaller partier som kommer över 4% eller det inte finns fler reservröster på de som fortsatt röstar på partier som hamnar under spärren. I praktiken kommer man kunna räkna flera partier samtidigt om deras röster tillsammans inte uppgår till 4%.
Under förutsättning att väljare är någorlunda konsekventa i sitt röstande, och väljer reservröster som ligger inom samma potentiella regeringssamarbete kan förhandlingarna därom börja lika tidigt, så helheten är förhållandevis känd, om än inte ner på mandatnivå. Det föreslagna systemet kommer dock försena det slutgiltiga valresultatet något.
Vad ger systemet för effekt?
Ponera att kristdemokraterna hamnar på vad mätningarna idag visar på 2,9%. Det skulle kunna skifta regeringsmakten till en socialdemokratiskt ledd regering från en ledd av Moderaterna. Men med det föreslagna systemet skulle, med stor sannolikhet, de flesta kristdemokratiska väljarna antingen rösta på Moderaterna, eller Sverigedemokraterna, i andra hand. Då skulle, möjligen, det moderatledda regeringsalternativet åter vinna regeringsmakten.
Ponera att Liberalerna åker ur. Deras väljare skulle förmodligen reservrösta på antingen moderaterna, eller centerpartiet. Till skillnad från att det är spärren som avgör så blir det då väljarna som avgör vilken sida som skulle få deras stöd.
Men det är inte bara när partier ramlar ur som systemet är intressant. Det finns för, i stort sett, alla partier andra partier utanför riksdagen som verkar i samma riktning, om än något mer ”extremt” än riksdagspartierna. Aktivistiskt ekologistiska partier, aktivistiskt konservativa partier, kommunistiska partier, nazistiska partier, religiösa partier, jätteliberala partier etc. Med det föreslagna systemet skulle de som sympatiserar med något av dessa inte behöva välja, utan kunde rösta enligt eget huvud på det parti som är dess favorit. De skulle med stor sannolikhet lägga sin reservröst på det parti som idag, i riksdagen, är mest lik deras eget parti. Folk som röstar på SKP eller K skulle med stor sannolikhet, i övervägande grad, rösta på vänsterpartiet, och vi skulle veta hur många av vänsterpartiets väljare som egentligen vill rösta kommunistiskt. De som sympatiserar med Klassiskt liberala partiet skulle förmodligen, till övervägande del, rösta på C eller L. Kristna värdepartiets väljare skulle förmodligen, och i hög grad, rösta på KD i andra hand.
Det skulle göra det lättare för små partier att ställa upp i valet utan att riskera regeringsmakten för den sida de ligger närmast. Samtidigt ger det de etablerade partierna en möjlighet att se vilka politiska strömningar som är sympatiskt inställda till det egna partiet utifrån reservrösterna. Om 0,5 procentenheter väljare från Ayn Rand-partiet lägger sina reservröster på Centerpartiet, kan Centerpartiet avgöra om de vill plocka in lite Ayn Rand-politik för att tillgodose de väljarna, eller att inte göra det och riskera att de reservröstar på något annat parti nästa val.
Hur många reservröster är rimligt att ha?
Det här är en fråga som behöver utredas, Men jag ser behov av minst tre. Betänk följande situation. Det finns ett missnöje i den centerpartistiska väljarkåren över de vägval som Centerpartiet gjort. Det skapas en utbrytning, Jättecentern, med de som vill vara mer center, och en utbrytning i Jättecenter, Extremcentern för de som inte tycker att Jättecentern är tillräckligt i centern. Jättecentern och Extremcentern tycker båda att de andra är bättre än den gamla centern men tycker ändå att den gamla centern är bättre än de andra riksdagspartierna. I mätningarna får både Jättecentern och Extremcentern vardera 1,8%. I det läget bör ju båda partiernas väljare kunna rösta på sin favorit, i andra hand det andra av de två, och först i tredje hand Centerpartiet. Man kan tycka att de borde kunna enas och klara sig in. Men inte heller då är det ju säkert att yttercentern kommer in, varpå reservröst på Centerpartiet är att förorda.
Givetvis kan det tänkas att ytterligare brytningar finns, och att mer troliga brytningar finns. Det kan också finnas existerande partier som hellre röstar på varandra än ett etablerat riksdagsparti. Jag kan mycket väl tänka mig att väljare av Kommunistiska partiet hellre röstar på Sveriges Kommunistiska Parti än på Vänsterpartiet, men ändå lägger sin röst på Vänsterpartiet i slutändan.
Är systemet ett hot mot de gamla partierna?
Det föreslagna systemet gör trösklarna för att rösta på ett parti utanför riksdagen lägre då man som väljare inte behöver tänka strategiskt. Man att vinna val på teknikaliteter ligger ju inte i det demokratiska idealet. På så sätt underlättar systemet för nya partier i riksdagen. Samtidigt slipper de etablerade partierna folk som stödröstar på ett mindre parti för att det ändå inte behövs. Moderater behöver inte stödrösta på KD, som hänt historiskt, då KD:s väljare i hög utsträckning reservröstar på moderaterna. Socialdemokraterna behöver inte stödrösta på ”kamrat 4%” som man under VPK-tiden ofta gjorde. Varje väljare kan välja det som för denne är bäst. Samtidigt kan de etablerade partierna tjäna på systemet då ”svanspartiers” väljare lägger sina reservröster på en. Det är dock möjligt att det mer påverkar partier i utkanterna av det politiska spektrat än de i centrum.
Hur fungerar det med valsedlar?
Vi är i en process med översyn av valsedelsystemet. Jag har inte insyn i den processen men tänkte likväl nämna hur några system skulle fungera med det här systemet.
Partivalsedel av den typ vi har idag:
Här tänker jag att det lättaste sättet att införa systemet är att alla valsedlar, efter de av partiet uppsatta namnen, har två (eller fler) tomrader där väljarna i ordning kan skriva namnet på sina reservröstpartier. Här är det inte självklart hur det blir med personröster på reservrösterna. Min bedömning är dock att det inte är troligt att nuvarande partivalsedelsystem blir kvar i nuvarande form.
Utskriven partivalsedel:
En tanke som har nämnts i debatten är valsedelskrivare i varje valbås. Med en dylik lösning är det lätt att implementera systemet genom att man på pekskärm anger sitt första- andra- och tredjehandsval med tillhörande personkryss och att valsedeln därefter skrivs ut. Efter utskrift behandlas den som idag. (Även om det skulle vara möjligt med en QR-kod för att underlätta en tidig räkning med scanning av varje valsedel.)
Valsedel med alla partier som ställer upp i val.
Med en jättestor valsedel med alla partier som ställer upp är det möjligt att implementera systemet med att väljarna helt enkelt rangordnar sina val och använder siffror istället för annan markering som kryss.
Valsedlar av finsk typ
I Finland används valsedel där väljaren skriver en kandidats nummer utifrån en lista i valbåset. Att i ett dylikt system ha tre rutor att skriva i torde inte medföra några större problem. Här är också personvalsinslaget extra enkelt då varje kandidat har sitt eget nummer, även om partivalet (givetvis) fortfarande är det viktiga.
Personval
Det här förslaget rör inte formerna för personval. Det är dock troligt att väljarna gärna har kvar personvalsinslaget även på reservrösterna för att ha möjlighet att kryssa någon som ligger närmare dem själva än partiets mittfåra. Exakt hur detta ska utformas ser jag att det behövs en utredning kring i samband med att det här förslagets implementering genomförs. Det är dock tydligt utifrån ovanstående del att det är möjligt att kombinera personval med det föreslagna systemet.
Blir det inte krångligt för väljaren?
De allra flesta väljare är rätt säkra på att de rösta på ett parti som kommer in i riksdagen. De behöver inte fundera nämnvärt på förändringen. För de som kan tänkas ha nytta av förändringen är den inte särdeles pedagogiskt svårt att förklara. Du får reservröster om det parti du röstat på inte kommer in i riksdagen.
Vad som möjligen skulle kunna bli pedagogiskt svårt är att det kommer ta något längre tid innan rösträkningen är helt avslutad. Det kan motverkas genom att man redan på valnatten räknar även reservröster på de partier som inte inför valet sitter i riksdagen. Då är det bara eventuellt de partier som ramlar ur riksdagen vars reservröster räknas första gången vid Länsstyrelsernas räkning.
Hur gör vi med partistödet och rätt till fria valsedlar?
Partistöd ges till de som har parlamentariska platser, eller nyss har haft det i en övergångsperiod. Det behöver inte påverkas. Gällande fria valsedlar så ser jag att man gott kan vara liberala. Oavsett om man når upp till gränser innan, efter, eller mitt under rösträkningsproceduren så får man de sedlar man enligt nuvarande gränser har rätt till. Om vi ändrar system för valsedlar kan det här bli ett tillfälligt problem.
Sprid gärna texten till de ni tror har ett intresse av valsystem. Det här är en diskussion som behöver föras.