RiksdagenNu är det politiska intresset på topp bland allmänheten. Det är ju snart val. Vi som är politisk aktiva spenderar större delen av vår tid att propagera för just vårt parti och visa på hur bäst vi är. Jag tänka ägna det här inlägget åt några motioner jag skulle vilja lägga som ligger strax utanför vardagspolitiken. Det är inget Vänsterpartiet går till val på och förslagen är inte konstadsberäknade eller budgetfinansierade. Men det är tankar om hur jag skulle vilja att Sverige ska utvecklas utöver det vanliga om inga vinster i välfärden etc.

Motionerna är utan inbördes ordning i “viktighet”, de ska alltså inte ses som att motion 1 är viktigare än motion 2. Ingen av motionerna strider mot partiprogrammet, en del är utanför vad som i nuläget finns politik om och en del är inte diskuterat. Det mesta ligger i linje med beslutad politik och världssyn. Det står givetvis alla riksdagsledamöter efter valet fritt att stjäla förslagen här nedan.
Continue reading »

 

I fyra år har jag hållt första-maj-tal i Falkenberg. I Falkenberg brukar vi ha flera lokala talare som tar upp olika ämnen. Nu har jag lyckats få fram en film även på årets tal. Så här nedan kommer på video alla mina tal de senaste åren. De är inte professionellt filmade, det får ni stå ut med.

 

Med mindfulness så klarar man allt.

Med mindfulness står man ut med allt. [/caption]En av de lokala moderata riksdagsledamöterna, Anne Marie Brodén, har skrivit en debattartikel i den lokala tidningen om mindfulness.

Jag har skrivit ett svar och skickat in det till tidningen tillsammans med Mikael Hallberg. Vårt svar:

Anne Marie Brodén skriver i HN 20130112 om hur bra det är med mindfulness. Utifrån tanken att det är bra med psykisk återhämtning och skadligt för hälsan med för mycket stress berättar Anne Marie om hur riksdagsledamöter, genom en trevlig förening, får möjlighet att öva just mindfulness en gång i veckan.

Vi håller med Anne Marie att stress är skadligt. Vi håller med om att kultur och psykisk återhämtning är positivt för hälsan. Problemet för de flesta av oss är att vi inte har denna möjlighet.

När arbetslivet är så stressigt att det inte finns tid för paus. När lärare tvingas jobba extra gratis för att kommunen inte ska bryta mot skollagen. När sjuk- och undersköterskor tvingas avstå från lunch för att patientsäkerheten inte ska äventyras. När långtidsarbetslösa tvingas arbeta i Fas 3 utan ersättning är stressnivån så hög att det varken finns tid eller möjlighet till mindfulnessträning. Då har man fullt upp med att överleva.

Det är viktigt att minska stressen. Det gör vi inte genom att lägga ansvaret på individen. Det gör vi genom att öka personaltätheten i skola och vård. Det gör vi genom att se till att det finns tillräckligt med personal för att hålla en hög kvalitet utan att slita ut de som arbetar.

Ett bra sätt att påbörja processen att få tillräckligt med personal i välfärden är att förbjuda vinster i välfärden. Varje skattekrona ska användas där den behövas bäst. Vi vill hellre använda skattepengarna till att minska stressen på sjukhus och äldreboenden än att fylla bankkonton på Jersey.

Anne Marie nämner också vikten av att syssla med kulturella aktiviteter. Vi håller med. Samtidigt ser vi att det för väldigt många är svårt att få plats med kulturen i vardagen. Och när det hinns med är det oftast som passiva konsumenter och inte som aktiva deltagare. För att minska stressen, och öka möjligheten att deltaga i kulturella aktiviteter påminner vi om vårt gamla ställningstagande om att minska arbetstiden. Det är dags att påbörja processen mot sex timmars arbetsdag. Vi hoppas att Anne Marie Brodén också inser vikten av att minska arbetstiden och öka personaltätheten. Vi ser fram mot att se moderata initiativ i riksdagen för att förbättra situationen för anställda i välfärden. Som det nya arbetarpartiet kan moderaterna kanske genomföra de krav som de gamla arbetarpartierna ställt i många år.

Annars får vi välja in riktiga arbetarpartier i riksdagen igen nästa val.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

 

Läsvärd idag är Aron Etzlers debattartikel i Aftonbladet.

Om man befinner sig där ser man ofta människor som arbetar mycket hela sitt liv utan att någonsin bli speciellt rika. Man ser också ganska snabbt att det finns många som arbetar deltid, inte för att de själva valt det, utan för att deras arbetsgivare inte ger dem heltid. Man begriper sannolikt också att det är lättare för en person med styrelsemöten och middagar som huvudsysselsättning att arbeta till 74 års ålder, än det är för en byggarbetare.

Läs hela.

Artikeln tar sin utgångspunkt i Svenskt Näringslivs rapport om att höginkomstagare arbetar mer än låginkomsttagare. En undersökning som Etzler sågar.

Aron Etzler är till vardags chefredaktör för Flamman. En tidning som alla borde prenumerera på. En bra och billig tidning som kommer en gång i veckan. Knappt femtio kronor per månad via autogiro.

Andra bloggar om: , ,

 

Precis som förra året skickade jag i år en önskelista till våra riksdagspolitiker, enligt samma lista som förra året. Hittills har jag fått ett svar.

Som följer:

En härlig högtid tillönskas eder som arbetar hårt året om för att förbättra för oss medborgare i Sverige.

En önskelista, från mig som undersåte till er som bestämmer, inför det nya året passar jag också på att delge er. Sverige är ju inte perfekt, här kommer mina önskningar för att göra Sverige bättre.

1. Julen, den högtid som många firar idag, ses av många som en barnens högtid. Ändå är det, enligt IOGT-NTO:s kampanjsida vitjul.se vart fjärde barn som känner obehag under julen på grund av vuxnas alkoholkonsumtion (http://vitjul.se/Pressreleaser-2009/Vart-fjarde-barn-har-kant-obehag-under-julen/). Min önskan är att det till nästa år inte är så många barn som mår illa. Ett bra sätt att minska antalet barn som känner obehag under julen är att drastiskt minska införselkvoterna för alkohol från andra EU-länder. En kvot i nivå med tobak vore mer vettigt, det motsvarar ungefär två månaders normalkonsumtion.

2. Förra året kunde jag skicka mina digitala högtidskort utan att staten hade rätt att öppna varje försändelse för att se om jag skrev något skumt. Det kan jag inte göra i år. Om jag behöver skriva till en advokat eller journalist kunde jag förra året göra det utan insyn. Det är inte säkert att jag kan i år. Jag är fortfarande relativt ung (29 år), och använder därför digital kommunikation i hög grad. Samtidigt är jag så gammal att jag minns ett liv utan internet. Då var det självklart att staten inte läste brev (annat än SÄPO då och då). Jag vill att samma regler ska gälla på nätet som utanför nätet. Min önskan är att riksdagen river upp FRA-lagen, IPRED-lagen och datalagringsdirektivet. (Läs gärna mer på http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sverige-bryter-mot-de-manskliga-rattigheterna_2455045.svd)

3. Arbete. Jag är utbildad grundskollärare sedan flera år. Trots det har jag inte lyckats få en fast tjänst. Istället har jag varit tvungen att flytta runt och arbeta på osäkra vikariat, ofta dag för dag. Jag har inte, sedan det jag flyttade från min studieort, bott mer än 1,5 år i samma kommun. Det är något som sliter på hälsan och som dessutom gör att det blir svårt att engagera sig i sin situation. Såväl kommunpolitiskt som fackligt är det i det närmaste en omöjlighet att göra något vettigt med en dylik livssituation. Min önskan är således att kommunerna får en kraftigt förbättrad ekonomi för att förstärka lärartätheten i landets skolor, eller att staten tar över ansvaret för skolan och i det stärker lärartätheten. Sedan mitt nästintill likalydande brev förra vintern har jag flyttat ytterligare en gång. För ett terminsvikariat och därefter timvikariat.

Det var mina tre största önskemål inför det kommande året. Kanhända kan du som riksdagsledamot vara en del i uppfyllandet av dem.

med önskemål om en härlig högtid (jag önskar inte god jul då jag inte vet om du är kristen, muslim, ateist, pastafarian eller något annat, högtid har dock många mitt i vintern).

Härlig högtid

Andra bloggar om: , , , , ,

 

Making His Noodly AppendageImage by smashz via FlickrNu har jag precis skickat iväg min önskan om en härlig högtid till alla riksdagens ledamöter. Givetvis innehöll brevet också en önskelista inför det kommande året. Så här blev det till slut:

Härlig högtid.

En härlig högtid tillönskas eder som arbetar hårt året om för att förbättra för oss medborgare i Sverige.

En önskelista, från mig som undersåte till er som bestämmer, inför det nya året passar jag också på att delge er. Sverige är ju inte perfekt, här kommer mina önskningar för att göra Sverige bättre.

1. Julen, den högtid som många firar idag, ses av många som en barnens högtid. Ändå är det, enligt en artikel på gotlandska.se (http://www.gotlandska.se/24888) mer än vart tionde barn upp till tolv år som känner obehag under julen på grund av vuxnas alkoholkonsumtion. Min önskan är att det till nästa år inte är så många barn som mår illa. Ett bra sätt att minska antalet barn som känner obehag under julen är att drastiskt minska införselkvoterna för alkohol från andra EU-länder. En kvot i nivå med tobak vore mer vettigt, det motsvarar ungefär två månaders normalkonsumtion.

2. I år kan jag skicka mina digitala julkort utan att staten har rätt att öppna varje försändelse för att se om jag skriver något skumt. Det kan jag inte göra nästa år. Om jag behöver skriva till en advokat eller journalist kan jag i år göra det utan insyn. Det är inte säkert att jag kan nästa år. Jag är fortfarande relativt ung (28 år), och använder därför digital kommunikation i hög grad. Samtidigt är jag så gammal att jag minns ett liv utan internet. Då var det självklart att staten inte läste brev (annat än SÄPO då och då). Jag vill att samma regler ska gälla på nätet som utanför nätet. Min önskan är att riksdagen river upp FRA-lagen. (Läs gärna mer på http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2238805.svd)

3. Arbete. Jag är utbildad grundskollärare sedan flera år. Trots det har jag inte lyckats få en fast tjänst. Istället har jag varit tvungen att flytta runt och arbeta på osäkra vikariat, ofta dag för dag. Jag har inte, sedan det jag flyttade från min studieort, bott mer än 1,5 år i samma kommun. Det är något som sliter på hälsan och som dessutom gör att det blir svårt att engagera sig i sin situation. Såväl kommunpolitiskt som fackligt är det i det närmaste en omöjlighet att göra något vettigt med en dylik livssituation. Min önskan är således att kommunerna får en kraftigt förbättrad ekonomi för att förstärka lärartätheten i landets skolor, eller att staten tar över ansvaret för skolan och i det stärker lärartätheten.

Det var mina tre största önskemål inför det kommande året. Kanhända kan du som riksdagsledamot vara en del i uppfyllandet av dem.

med önskemål om en härlig högtid (jag önskar inte god jul då jag inte vet om du är kristen, muslim, ateist, pastafarian eller något annat, högtid har dock många mitt i vintern).

Brevet gick till alla riksdagsledamöter enligt den här listan:

kg.abramsson@riksdagen.se, tina.acketoft@riksdagen.se, christer.adelsbo@riksdagen.se, carina.a.elgestam@riksdagen.se, ann-christin.ahlberg@riksdagen.se, urban.ahlin@riksdagen.se, jan.andersson@riksdagen.se, jan.r.andersson@riksdagen.se, magdalena.w.andersson@riksdagen.se, max.andersson@riksdagen.se, phia.andersson@riksdagen.se, ulla.andersson@riksdagen.se, yvonne.andersson@riksdagen.se, berit.andnor@riksdagen.se, gunnar.andren@riksdagen.se, staffan.anger@riksdagen.se, staffan.appelros@riksdagen.se, sofia.arkelsten@riksdagen.se, ann.arleklo@riksdagen.se, otto.von.arnold@riksdagen.se, lena.asplund@riksdagen.se, stefan.attefall@riksdagen.se, anti.avsan@riksdagen.se, christina.axelsson@riksdagen.se, lennart.axelsson@riksdagen.se, gunnar.axen@riksdagen.se, hans.backman@riksdagen.se, helena.bargholtz@riksdagen.se, ibrahim.baylan@riksdagen.se, eva.bengtson.skogsberg@riksdagen.se, finn.bengtsson@riksdagen.se, marianne.berg@riksdagen.se, ulf.berg@riksdagen.se, sten.bergheden@riksdagen.se, mats.berglind@riksdagen.se, hannah.bergstedt@riksdagen.se, sven.bergstrom@riksdagen.se, agneta.berliner@riksdagen.se, bo.bernhardsson@riksdagen.se, per.bill@riksdagen.se, laila.bjurling@riksdagen.se, patrik.bjorck@riksdagen.se, jan.bjorkman@riksdagen.se, torbjorn.bjorlund@riksdagen.se, thomas.bodstrom@riksdagen.se, sinikka.bohlin@riksdagen.se, helena.bouveng@riksdagen.se, claes-goran.brandin@riksdagen.se, josefin.brink@riksdagen.se, anita.broden@riksdagen.se, anne.marie.broden@riksdagen.se, catharina.brakenhielm@riksdagen.se, katarina.brannstrom@riksdagen.se, roland.backman@riksdagen.se, gunilla.c.carlsson@riksdagen.se, rose-marie.carlsson@riksdagen.se, ulrika.carlsson@riksdagen.se, willemo.carlsson@riksdagen.se, bodil.ceballos@riksdagen.se, margareta.cederfelt@riksdagen.se, mikael.damberg@riksdagen.se, staffan.danielsson@riksdagen.se, inger.davidson@riksdagen.se, rossana.dinamarca@riksdagen.se, esabelle.dingizian@riksdagen.se, susanne.eberstein@riksdagen.se, tina.ehn@riksdagen.se, kjell.eldensjo@riksdagen.se, kjell.eldensjo@riksdagen.se, tomas.eneroth@riksdagen.se, annicka.engblom@riksdagen.se, christer.engelhardt@riksdagen.se, kerstin.engle@riksdagen.se, hillevi.engstrom@riksdagen.se, marie.engstrom@riksdagen.se, annelie.enochson@riksdagen.se, karin.enstrom@riksdagen.se, gunvor.g.ericson@riksdagen.se, lars-ivar.ericson@riksdagen.se, birgitta.eriksson@riksdagen.se, erik.a.eriksson@riksdagen.se, peter.eriksson@riksdagen.se, matilda.ernkrans@riksdagen.se, jan.ertsborn@riksdagen.se, mahmood.fahmi@riksdagen.se, fredrick.federley@riksdagen.se, eva.flyborg@riksdagen.se, eva.flyborg@riksdagen.se, patrik.forslund@riksdagen.se, egon.frid@riksdagen.se, aleksander.gabelic@riksdagen.se, inge.garstedt@riksdagen.se, mats.gerdau@riksdagen.se, larsu.granberg@riksdagen.se, karin.granbom.ellison@riksdagen.se, marie.granlund@riksdagen.se, marie.granlund@riksdagen.se, monica.green@riksdagen.se, lisbeth.gronfeldt.bergman@riksdagen.se, rolf.gunnarsson@riksdagen.se, billy.gustafsson@riksdagen.se, holger.gustafsson@riksdagen.se, lars.gustafsson@riksdagen.se, walburga.habsburg.douglas@riksdagen.se, christin.hagberg@riksdagen.se, liselott.hagberg@riksdagen.se , michael.hagberg@riksdagen.se, kerstin.haglo@riksdagen.se, bjorn.hamilton@riksdagen.se, carl.b.hamilton@riksdagen.se, ann-charlotte.hammar.johnsson@riksdagen.se, krister.hammarbergh@riksdagen.se, anders.hansson@riksdagen.se, lennart.hedquist@riksdagen.se, jorgen.hellman@riksdagen.se, solveig.hellquist@riksdagen.se, emma.henriksson@riksdagen.se, lars.hjalmered@riksdagen.se, hans.hoff@riksdagen.se, christian.holm@riksdagen.se, ulf.holm@riksdagen.se, caroline.helmersson.olsson@riksdagen.se, siv.holma@riksdagen.se, peter.hultqvist@riksdagen.se, carina.hagg@riksdagen.se, kent.harstedt@riksdagen.se, berit.hogman@riksdagen.se, berit.hogman@riksdagen.se, leif.jakobsson@riksdagen.se, eva-lena.jansson@riksdagen.se, eva-lena.jansson@riksdagen.se, peter.jeppsson@riksdagen.se, isabella.jernbeck@riksdagen.se, renee.jeryd@riksdagen.se, ann-kristine.johansson@riksdagen.se, annie.johansson@riksdagen.se, bengt-anders.johansson@riksdagen.se, jan.emanuel.johansson@riksdagen.se, jorgen.johansson@riksdagen.se, kenneth.johansson@riksdagen.se, lars.johansson@riksdagen.se, mats.johansson@riksdagen.se, mikael.johansson@riksdagen.se, morgan.johansson@riksdagen.se, wiwi-anne.johansson@riksdagen.se, wiwi-anne.johansson@riksdagen.se, jacob.johnson@riksdagen.se, eva.johnsson@riksdagen.se, jeppe.johnsson@riksdagen.se, jeppe.johnsson@riksdagen.se, hakan.juholt@riksdagen.se, christine.jonsson@riksdagen.se, amineh.kakabaveh@riksdagen.se, mehmet.kaplan@riksdagen.se, anders.karlsson@riksdagen.se, sonia.karlsson@riksdagen.se, ulrika.karlsson@riksdagen.se, reza.khelili@riksdagen.se, marianne.kierkemann@riksdagen.se, dan.kihlstrom@riksdagen.se, anna.kinberg.batra@riksdagen.se, bertil.kjellberg@riksdagen.se, maria.kornevik.jakobsson@riksdagen.se, tobias.krantz@riksdagen.se, kurt.kvarnstrom@riksdagen.se, anna.konig.jerlmyr@riksdagen.se, christina.andersson@riksdagen.se, luciano.astudillo@riksdagen.se, gustav.blix@riksdagen.se, mikael.cederbratt@riksdagen.se, jan.ericson@riksdagen.se, alf.eriksson@riksdagen.se, agneta.gille@riksdagen.se, yilmaz.kerimo@riksdagen.se, margareta.b.kjellin@riksdagen.se, sofia.larsen@riksdagen.se, jan-olof.larsson@riksdagen.se, kalle.larsson@riksdagen.se, lars.mejern.larsson@riksdagen.se, nina.larsson@riksdagen.se, olof.lavesson@riksdagen.se, helena.leander@riksdagen.se, bjorn.leivik@riksdagen.se, goran.lennmarker@riksdagen.se, goran.lennmarker@riksdagen.se, lars.lilja@riksdagen.se, anna.lilliehook@riksdagen.se, johan.linander@riksdagen.se, camilla.lindberg@riksdagen.se, goran.lindblad@riksdagen.se, lars.lindblad@riksdagen.se, hans.linde@riksdagen.se, lars.linden@riksdagen.se, asa.lindestam@riksdagen.se, else-marie.lindgren@riksdagen.se, jan.lindholm@riksdagen.se, sylvia.lindgren@riksdagen.se, elina.linna@riksdagen.se, per.lodenius@riksdagen.se, anne.ludvigsson@riksdagen.se, agneta.lundberg@riksdagen.se, kerstin.lundgren@riksdagen.se, fredrik.lundh@riksdagen.se, malin.lofsjogard@riksdagen.se, johan.lofstrand@riksdagen.se, maria.lundqvist.bromster@riksdagen.se, fredrik.lundh@riksdagen.se, cecilia.magnusson@riksdagen.se, fredrik.malm@riksdagen.se, betty.malmberg@riksdagen.se, louise.malmstrom@riksdagen.se, elisebeht.markstrom@riksdagen.se, goran.montan@riksdagen.se, thomas.nihlen@riksdagen.se, dan.nilsson@riksdagen.se, jennie.nilsson@riksdagen.se, karin.nilsson@riksdagen.se, mats.g.nilsson@riksdagen.se, nils.oskar.nilsson@riksdagen.se, pia.nilsson@riksdagen.se, rolf.k.nilsson@riksdagen.se, ulf.nilsson@riksdagen.se, marie.norden@riksdagen.se, andreas.norlen@riksdagen.se, par.nuder@riksdagen.se, christer.nylander@riksdagen.se, anna-karin.nylund@riksdagen.se, birgitta.ohlsson@riksdagen.se, carina.ohlsson@riksdagen.se, lars.ohly@riksdagen.se, ronny.olander@riksdagen.se, eva.olofsson@riksdagen.se, fredrik.olovsson@riksdagen.se, kent.olsson@riksdagen.se, hans.olsson@riksdagen.se, lena.olsson@riksdagen.se, liselotte.olsson@riksdagen.se, jasenko.omanovic@riksdagen.se, mikael.oscarsson@riksdagen.se, christina.oskarsson@riksdagen.se, irene.oskarsson@riksdagen.se, leif.pagrotsky@riksdagen.se, nikos.papadopoulos@riksdagen.se, peter.pedersen@riksdagen.se, johan.pehrson@riksdagen.se, goran.s.persson@riksdagen.se, kent.persson@riksdagen.se, margareta.persson@riksdagen.se, sven.gunnar.persson@riksdagen.se, sven-yngve.persson@riksdagen.se, mats.pertoft@riksdagen.se, helene.petersson@riksdagen.se, desiree.pethrus.engstrom@riksdagen.se, goran.pettersson@riksdagen.se, helen.pettersson@riksdagen.se, lennart.pettersson@riksdagen.se, marina.pettersson@riksdagen.se, karin.pilsater@riksdagen.se, maria.plass@riksdagen.se, jessica.polfjard@riksdagen.se, marietta.de.pourbaix-lundin@riksdagen.se, chatrine.palsson.ahlgren@riksdagen.se, anne-marie.palsson@riksdagen.se, margareta.palsson@riksdagen.se, raimo.parssinen@riksdagen.se, annika.qarlsson@riksdagen.se, lage.rahm@riksdagen.se, bosse.ringholm@riksdagen.se, helena.riviere@riksdagen.se, eliza.roszkowska.oberg@riksdagen.se, hans.rothenberg@riksdagen.se, rosita.runegrund@riksdagen.se, carin.runeson@riksdagen.se, peter.radberg@riksdagen.se, jan-evert.radhstrom@riksdagen.se, britta.radstrom@riksdagen.se, inger.rene@riksdagen.se, ameer.sachet@riksdagen.se, lennart.sacredeus@riksdagen.se, mona.sahlin@riksdagen.se, gunnar.sandberg@riksdagen.se, mats.sander@riksdagen.se, ake.sandstrom@riksdagen.se, eva.selin.lindgren@riksdagen.se, birgitta.sellen@riksdagen.se, karl.sigfrid@riksdagen.se, eva.sonidsson@riksdagen.se, lars-arne.staxang@riksdagen.se, hans.stenberg@riksdagen.se, maria.stenberg@riksdagen.se, thomas.strand@riksdagen.se, magdalena.streijffert@riksdagen.se, ola.sundell@riksdagen.se, elisabeth.svantesson@riksdagen.se, per.svedberg@riksdagen.se, karin.svensson.smith@riksdagen.se, alf.svensson@riksdagen.se, fredrik.schulte@riksdagen.se, ingvar.svensson@riksdagen.se, bjorn.von.sydow@riksdagen.se, henrik.von.sydow@riksdagen.se, cecilie.tenfjord-toftby@riksdagen.se, tommy.ternemar@riksdagen.se, solveig.ternstrom@riksdagen.se, ewa.thalen.finne@riksdagen.se, goran.thingwall@riksdagen.se, olle.thorell@riksdagen.se, tone.tingsgard@riksdagen.se, gunilla.tjernberg@riksdagen.se, tomas.tobe@riksdagen.se, tommy.ternemar@riksdagen.se, stefan.tornberg@riksdagen.se, lars.tysklind@riksdagen.se, marita.ulvskog@riksdagen.se, hans.unander@riksdagen.se, peder.wachtmeister@riksdagen.se, gunilla.wahlen@riksdagen.se , gote.wahlstrom@riksdagen.se, tommy.waidelich@riksdagen.se, hans.wallmark@riksdagen.se, mikaela.valtersson@riksdagen.se, lars.wegendal@riksdagen.se, marie.weibull.kornias@riksdagen.se, barbro.westerholm@riksdagen.se, borje.vestlund@riksdagen.se, marianne.watz@riksdagen.se, maria.wetterstrand@riksdagen.se, cecilia.widegren@riksdagen.se, allan.widman@riksdagen.se, cecilia.wigstrom@riksdagen.se, cecilia.wikstrom@riksdagen.se, rune.wikstrom@riksdagen.se, christer.winback@riksdagen.se, ingemar.vanerlov@riksdagen.se, siw.wittgren-ahl@riksdagen.se, claes.vasterteg@riksdagen.se, anders.ygeman@riksdagen.se, solveig.zander@riksdagen.se, christina.zedell@riksdagen.se, anders.akesson@riksdagen.se, per.asling@riksdagen.se, alice.astrom@riksdagen.se, alice.astrom@riksdagen.se, christopher.odmann@riksdagen.se, oskar.oholm@riksdagen.se, krister.ornfjader@riksdagen.se, sven-erik.osterberg@riksdagen.se, thomas.ostros@riksdagen.se,

Härlig högtid till er också. Nu ska jag spela Carcassone med familjen.

Reblog this post [with Zemanta]

Andra bloggar om: , ,

 

Teachers StrikeImage by kozzmen via FlickrDetta åtminstone enligt Sydsvenskan som tittat på OECD:s lista över lärarlöner. Sveriges lärare ligger på samma nivå som Sloveniens. På 24:e plats av de 32 granskade länderna.

Som om det inte var nog med att lärare får låga löner så får man dessutom allt mer att göra, med ökad stress som resultat.

Själv arbetar jag som lärarvikarie så mycket jag kan. Har trots utbildning, och vidareutbildning, inte lyckats skaffa ett lärarjobb i Göteborgsregionen. Då får man ännu lägre lön eftersom det är i stort sätt omöjligt att komma upp i 8 timmar om dagen som korttidsvikarie. Om någon har ett jobb får den gärna säga till.

Andra bloggar om: , , , , ,

Reblog this post [with Zemanta]

 

Fick ett mejl som jag uppmanades sprida. Så jag sprider det här. Artikeln är skriven av Francis Tuuloskorpi.

Vad var det vi sa?

Under 90-talet skedde en hel del konkurser och företagsnedläggningar. Men vad som samtidigt skedde – och har fortsatt ske – var neddragning av bemanningen på i stort sett alla arbetsplatser i Sverige. Nedskärningar, omorganisationer och uppsägningar genomfördes under skydd av krisen. Man hotade med nedläggnings- och konkursrisk även när någon sådan inte fanns.
På alla dessa arbetsplatser varnade vi för konsekvenserna. På en del ställen öppet och stridslystet. På andra ställen hördes varningarna bara som suckar i pausrummen, men de fanns där.

Vi sa: Om ni ska minska bemanningen och vi ändå ska klara arbetsuppgifterna, så kommer fler att bli stressade och fysiskt överansträngda. Sjukfrånvaron kommer att öka.
Vi sa: Om ni tar bort de där tjänsterna, så kommer vi som blir kvar att få ägna åt oss fel saker, och det kommer att göras misstag på grund av sämre samordning.
Vi sa: Om ni genomför den där nedskärningsplanen, så kommer kvalitén att bli sämre på de varor/tjänster som vi producerar. Vi kommer inte att hinna ta hand om de barn som har svårigheter / gallra bort fula limpor / hålla rent på sjukhusgolven / genomföra förebyggande underhåll / plocka bort utgångna varor på hyllorna / korrekturläsa före publicering / laga de trasiga bilarna/bussarna ordentligt / osv. osv.

Alla som varit med om något liknande på sin arbetsplats, kan lägga till sina varningar på denna lista.
Om man påminner sig om vad vi varnade för, så blir samhällsutvecklingen fullkomligt logisk.

Om man – bara som ett räkneexempel – minskar bemanningen från fyra till två vårdare för tjugo åldringar, så blir konsekvenserna:
Två vårdare får ett stressigare arbete.
Två vårdare blir arbetslösa.
(Eftersom de två stressade vårdarna ofta blir sjuka, så får en av de arbetslösa ibland rycka in som timvikarie.)
Tjugo åldringar får sämre vård.
Anhöriga till tjugo åldringar får mer stress och oro i sitt liv.
Ett vårdbolag får högre vinst.

Multiplicera detta med 1000 avdelningar för åldringsvård:
2000 personer får ett stressigare arbete.
2000 personer blir arbetslösa.
(Eftersom de 2000 stressade vårdarna ofta blir sjuka, så får ett antal av de arbetslösa rycka in som timvikarier.)
20 000 åldringar får sämre vård.
osv.

Multiplicera vidare med alla sorters arbetsplatser: Skolor, daghem, fabriker, restauranter, städfirmor, försäkringskassor, tidningar, sjukhus, affärer…

Varför har sjukligheten ökat? Varför har vården blivit sämre? Varför kraschar maskinerna på den här arbetsplatsen? Varför sjunker kvalitén på så mycket? Varför har det blivit så rörigt här?

Alla dessa frågor kan besvaras med en motfråga: VAD VAR DET VI SA?

Om man inser vad som hänt, så inser man också att uttrycket ”det som är bra för företagen är bra för folket” fullkomligt söndersmulas. Det som händer är något totalt annat: Det går bättre för företagen därför att det går sämre för folket. Vinsterna ökar därför att fler är arbetslösa.

Sammanfattningsvis: Effekten av färre arbetande och fler arbetslösa är: högre vinster och sämre samhälle.

Mitt tak är en annans golv.
Min stress på brödfabriken är en annans äldre och smaklösare bröd.
Min sjukhusinfektion är en annans arbetslöshet.
Och min arbetslöshet är en annans vinst.

/Frances Tuuloskorpi, i augusti 2006

 

Flamman skriver idag om att 130 lärare i 13 kommuner har sagts upp inför höstterminen (tyvärr är artikeln inte på nätet). Arbetarbladet skriver om 25 lärare i Gävle som varslas. Det är på många håll första gången i historien som tillvidareanställd lärarpersonal sägs upp. Det har liksom inte funnits. Lärare har haft otroligt stabila anställningar, det har bara varit de som misskött sig ordentligt som fått gå. Det kan ha varit folk som slagit elever (efter att agan förbjöds), utsatt elever för sexuella trakasserier och dylikt som fått gå. Inte ens att folk varit kassa pedagoger har varit skäl för uppsägning.

Men nu kommer det. Lärare avskedas. Man skyller på för små barngrupper. Men det är inte hela sanningen. Sedan 80-talet har man skurit ner ordentligt på skolan. Både i reda pengar och pengar per elev. Samtidigt finns det sådana som jag, och de som nu får sparken; arbetslösa utbildade lärare. Visst, 40-talisterna går snart i pension, men vad hjälper det. Vi är ju arbetslösa nu. Utan anställning, ingen plats i samhället. Man får inte ens ett vanligt knegarjobb eftersom man är överkvalificerad. Blir inte ens kallad till intervjuer.

Som sagt, minskade barngrupper är inte hela sanningen. Pengar spelar en viktig roll. Om man satsar mer pengar på skolan kan man anställa fler, man får ökade skatteintäkter, ökad handel och högre kvalitet på utbildningen. Hur mycket konsumerar man när man ska leva på en tusenlapp efter hyra, innan telefon, bredband, teve och mat. Dagstidning är ju inte att tänka på. Nöjen är inte heller att tänka på. Man får nästan dåligt samvete om man köper lite bröd och mjölk på macken en sen lördagkväll med bekanta då man genast övertrasserar matkontot.

Det är pengarna det handlar om igen. Om man satsar så får jag jobb. Det är ett politiskt beslut. Det finns politiska beslut på att jag ska vara arbetslös. Det är beslut som har fattats av riksdagen, av kommunfullmäktigen och barn- och utbildningsnämnder landet över. För inte är det då mitt fel, jag är välutbildad, välartikulerad, trevlig, smart (jag har papper på det), ordningsam och massor av andra goda egenskaper. Organisationsvana, jag har till och med flyttat över halva landet för ett halvårsvikariat.

Har i vilket fall sökt en ettårig folkhögskoleutbildning till hösten utöver alla sabla jobb som jag söker. Förhoppningsvis har då till hösten 07 vissa förändringar skett. Vänstern har vunnit valet och fått igenom 200 000 nya jobb i offentlig sektor och en bunt 40-talister har gått i pension. Då kanske det finns jobb till mig?

 

“Då, som bekant, för närvarande en mer än vanligt stor arbetslöshet, och därav förosakad nöd och elände är rådande, synnerligast i huvudstaden, så få undertecknade, hos Eder anhålla det vidtages åtgärder som äro av behovet påkallade, och varigenom arbetslösheten och nöden verkligen kan avhjälpas.”

Så skrev de arbetslösas förening till kungen under den svåra arbetslösheten åren 1891-1892.

6 februari 1891 publicerades följande låt i Arbetet. Den heter Arbetslös och är skriven av Henrik Menander.

Det fryser, det fryser, båd’ nätter och dagar,
och snöstormen fram genom gatorna jagar,
och slödtravar’n frustar, och bjällrorna klinga,
så muntert, som funnes av sorger slätt inga.

Jo vänta – i bakgårdens mörkaste nästen,
är likbleka döden den härjande gästen.
Tätt följer han arbetslösheten i spåren,
och kastar uthungrade offren på båren.

Jag såg på min vandring hur bodarna stråla,
hur tyger och kläder i överflöd pråla.
Jag fick endast lov, att kort blicka till färgen,
fast kölden mig skar genom benen och märgen.

Och mat såg jag även, nog av till att mätta
mång’ tusende munnar – men ej av allt detta
en bit fanns för mig – det är blott för de rika,
de arma få svälta, så tarmarna skrika.

Det fryser, det fryser båd’ nätter och dagar,
och snöstormen fram genom gatorna jagar.
Var timma som ilar förvärras blott nöden,
den enda som ni sig förbarmar är – Döden.

Riktigt så illa är det inte nu för tiden men det är snabbt på väg tillbaka. Vi har lämnat nittonhundratalet bakom oss. Frågan är om vi går framåt mot tvåtusentalet eller om vi backar mot artonhundratalet?

Jesper Berglund Suffusion theme by Sayontan Sinha